Marksanering och masshantering

Norra Djurgårdsstaden utvecklas i ett gammalt industri- och hamnområde där bland annat det före detta gasverksområdet i Hjorthagen ligger. Den industriella verksamheten har medfört att föroreningar såsom tjära, petroleumkolväten och tungmetaller finns i marken och att bottensedimenten i angränsande delar av Lilla Värtan är förorenade.

Markrening och hantering av massor

Efter mer än 100 år av industriverksamhet och gasproduktion i Norra Djurgårdsstaden är det nödvändigt att sanera mark och grundvatten och muddra sediment innan bygget av bostäder, förskolor, verksamhetslokaler, parker och torg kan påbörjas. Staden utför därför marksaneringsarbeten i takt med att området byggs ut. Stockholms stad har höga ambitioner både att rena marken direkt på plats istället för att gräva bort jord för transport, samt att kontinuerligt effektivisera transporter med uppgrävd jord, där det är möjligt.

Nya miljö- och hälsoriskbedömningar för Gasverket Östra, Loudden och Södra Värtahamnen har slutförts. Dessa utredningar ger en bild av föroreningssituationen samt till vilka nivåer marken behöver renas för att säkerställa att den inte utgör någon risk för människors hälsa och miljö. Förbättrat kunskapsunderlag och nya beräkningsmodeller i myndighetskrav har möjliggjort uppdaterade bedömningar.

I Kolkajen och Ropsten är föroreningarna omfattande på grund av tidigare hantering av biprodukter från gasproduktionen. Det är främst tjära och bensen som trängt ner i marken. Sedan 2019 har omfattande saneringar pågått på platsen. Leran som är upp till 15 meter djup, har både renats och förstärkts. Under leran finns friktionsjord (morän) som under 2022 behandlas med persulfat som sprutas in genom rör för att tjäran ska brytas ner. Dessutom stabiliseras leran genom att kalkcementpelare skapas med hjälp av en två meter lång "visp”, en ny teknik som aldrig tidigare använts i Sverige. Regelbunden provtagning säkerställer att halterna av föroreningarna har minskat. Om halterna inte nått erforderliga nivåer upprepas behandlingen.

Sofia Billersjö, markmiljöspecialist, Fredrik Bergman, genomförandechef, Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg på Stockholms stads exploateringskontor berättar om hur markreningen går till i Ropsten och varför mångfunktionella blå- och grönytor är viktiga. Andreas Huss, arkitekt och boende i Norra Djurgårdsstaden berättar hur det är att bo i området. Filmen är på engelska.

Källa: Carbon Neutral Cities Alliance

Masslogistikcenter

Vid schaktning uppstår massor som behöver hanteras. Hanteringen innebär alltid tunga transporter och koldioxidutsläpp. En lokal krosstation etablerades i anslutning till bygglogistikcentret, vilket möjliggjorde att rena bergmassor kunde krossas på plats. Schaktmassor med en blandning av berg och jord kunde däremot inte tas tillvara. För att effektivisera masshanteringen och därmed undvika onödiga transporter utvecklades ett masslogistikcenter under åren 2016 till 2019. Till masslogistikcentret tar staden in både entreprenadberg och mjuka förorenade schaktmassor. Det bidrar till större mängd återanvändning och minskar både entreprenadernas klimatbelastning samt stadens kostnader. Eftersom all sortering på masslogistikcentret sker inne i en hallbyggnad blir det också mindre damm och buller för närboende.

Schaktmassor tas in i masslogistikcentret både från Norra Djurgårdsstadens entreprenader och från externa projekt. Samverkan har utvecklats med Region Stockholm och förvaltningen för utbyggd tunnelbana genom att ta emot sprängmassor från utbyggnaden. Från och med 2022 tas bergmassor från tunnelbyggena emot sjövägen via pråm. Detta avlastar Stockholm innerstads vägnät från masstransporter med lastbil.

För att förbättra sorteringen av mjuka schaktmassor har masslogistikcentret fått del av klimatinvesteringsmedel. Genom att investera i en kombinerad torr- och våtsiktningsanläggning kan återvinningsgraden öka från 35 % till 75 %. Nuvarande torrsiktning sorterar ut grövre fraktioner, men den nya våtsikten möjliggör att allt större än 1mm kan tillvaratas. Staden har tillsammans med Stockholms hamnar fått miljötillstånd för bulkhantering och hantering av farligt avfall inom masslogistikcentret som kommer att tas i bruk när våtsiktsanläggningen är färdigställd.

Relaterade länkar och fördjupat material:

Hänt under 2022

• Nya miljö- och hälsoriskbedömningar för Gasverket Östra, Loudden och Södra Värtahamnen har tagits fram.
• Schaktsanering i Södra Värtahamnen och rening av länshållningsvatten vid tunnelbygget i Ropsten påbörjad.
• Återanvändning av bergkross samt rening av länshållningsvatten vid Gasklocka 2 har skett.
• Marken och grundvattnet i Kolkajen och Ropsten har markrenats på plats.
• Byggnation av en ny kombinerad torr- och våtsiktningsanläggning i masslogistikcentret.
• För att öka återanvändning av bergmassor har samverkan med Region Stockholm och förvaltningen för utbyggd tunnelbana inletts.
• Masslogistikcentret har hanterat 321 000 ton berg- och schaktmassor, varav 70 000 ton från Norra Djurgårdsstadens entreprenader och resten från externa projekt där den största delen, 171 000 ton kommer från utbygganden av tunnelbanan.
• Av masslogistikcentrets hanterade massor har 180 000 ton bergkross i olika fraktioner tagits fram. 36 000 ton massor har behövt skickas till deponi, framför allt förorenade jordmassor.