Låt naturen göra jobbet

Vattnet och grönskan i Norra Djurgårdsstaden spelar en viktig roll. Med en genomtänkt utformning kan blå- och grönstrukturen fylla flera funktioner, bidra till synergieffekter och leverera . Den ger möjlighet till rekreation som bidrar till bättre hälsa och välbefinnande.

Multifunktionell grönstruktur

Sveriges klimat har förändrats och blivit mer oförutsägbart. Effekter som stigande havsnivåer, värmeböljor samt fler extrema väderhändelser ökar risken för översvämning och torka, och är aspekter som tas hänsyn till i planeringen. Redan 2011 togs en övergripande dagvattenstrategi fram som beskrev principer för dagvattenhanteringen i Norra Djurgårdsstaden. Dagvatten hanteras lokalt i ett integrerat system som består av gröna tak i samspel med gårdar, parker och grönstråk med dammar och växtbäddar, samt ett fördröjnings- och utsläppskrav för kvartersmark. Allt dagvatten från allmän platsmark och överskottsvattnet från kvartersmark, leds via inloppsbrunnar till växtbäddar med pimpsten- och biokoljord som magasinerar och fördröjer vattnet samt säkerställer en god tillväxt och leder överskottet till recipient. Växtbäddarna bidrar även till att rena dagvattnet. 

När behovet är som störst, vid störtregn, fångar dammar och fuktstråk upp vattnet som annars skulle orsaka översvämningar. Parker och andra grönområden kan magasinera stora mängder vatten.

I Norra Djurgårdsstaden har två områden identifierats där dagvattenhantering är en utmaning: Gasverket och Värtahamnen. De är plana och lågt liggande områden med kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Grönskan bidrar också till trevliga miljöer för människor att vistas i. Grönskan i de allmänna ytorna består av en kombination av parker med ängsmark och gröna lekytor samt växtbäddar med en rik variation av växter. Grönskan ger även skugga och sänker temperaturen varma dagar. Tack vare en variation av växter säkerställs att träd och vegetation finns kvar om någon art angrips av sjukdom eller röta. I Gasverket har det gröns fått stå tillbaka på grund av krav på bevarande av industrikaraktär. 

För att säkerställa att byggaktörer planerar högkvalitativa och mångfunktionella lösningar för grönska på gårdar och tak används planeringsverktyget . Gårdens storlek och form, samt hur mycket väggar och tak som kan användas för växtlighet, har betydelse för hur stor ekoeffektiv yta som kan skapas. De flesta byggaktörerna når grönytefaktorn, trenden är att den sociala aspekten spelar en allt större roll genom att använda taken som sociala ytor. Ett viktigt resultat är att arbetet med grönytefaktor lett till att kravet ingår numera i stadens markanvisningar. En vägledning och beräkningsmall finns tillgänglig för alla byggaktörer.

Intresset fortsätter vara stort för att ta del av erfarenheter av växtbäddars funktion för hantering av dagvatten. Innan en storskalig implementering sker i Stockholm ska funktionen dvs fördröjnings- och reningskapacitet utvärderas. Ett flerårigt utvärderingsprojekt planeras att starta.

Dagvatten som resurs, landskapsarkitekt Gösta Olsson berättar.

Planering av grönstrukturen, landskapsarkitekt Gösta Olsson berättar.

Relaterade länkar och fördjupat material:

Naturvärden och spridningssamband

Nationalstadsparken har ett av Nordens största sammanhängande eksamband med höga naturvärden och särskilt skyddsvärda träd. Här finns växter, djur och insekter som är så kallade naturvårdsarter, varav vissa är rödlistade eller skyddade enligt artskyddsförordningen. I takt med ökad urbanisering och förtätning har gröna stråk och grönytor en viktig ekologisk funktion som spridningskorridorer för att stärka naturvärden. Norra Djurgårdsstadens läge mellan Nationalstadsparkens norra och södra del har stor betydelse för att koppla samman dessa. Grönstrukturen spelar stor roll som en del i ett spridningsnätverk för eklevande arter och groddjur. Genom plantering och anläggning av våtmarker och övervintringsplatser sparas och stärks viktiga miljöer. Nya grönytor placeras strategiskt för att skapa spridningsvägar. Gamla ekar sparas och nya planteras i spridningsstråken. I ett av parkstråken finns en grodtunnel som kopplar till fuktstråk och dammar. 

Det rika ekbeståndet, landskapsarkitekt Gösta Olsson berättar.

En ekologiutredning som tidigare gjorts identifierade att fridlysta vattensalamander levde i en damm vid oljecisternerna i Loudden. Inför marksaneringen har de fångats in och flyttats till en damm som nyanläggdes vid Kaknäs till dem. Även den sällsynta och fridlysta spetsfingerörten har fått en ny växtplats på taken på terminalbyggnaden i Värtahamnen samt vid Bergianska trädgården. Den kommer också att återplanteras i Värtahamnen så snart marksaneringen är avslutad. Andra rödlistade arter i området är berguv, silltrut, gråtrut och den bredbandade ekbarkbocken. För att följa upp grönstråkens och de gröna takens funktion som spridningsväg mellan Nationalstadsparken och Hjorthagsberget har en insektsstudie genomförts. En stor sparad ek var betydelsefull för spridningen, medan blommorna och fuktstråket var viktiga för blomsökande arter. De gröna taken bidrog marginellt till att locka till sig insekter. Inventeringen gav värdefull information inför planeringen av kommande etapper i Norra Djurgårdsstaden och övriga staden.

Uppföljning av spridningssamband, Anna Koffman, ekolog på Calluna och Anna Ek, landskapsarkitekt på exploateringskontoret berättar.

Relaterade länkar och fördjupat material:

Förbättrad vattenkvalitet och bottensediment

Lilla Värtan mellan Stockholm och Lidingö utgör Norra Djurgårdsstadens vattenlinje från Husarviken till Loudden. I Husarvikens bottensediment förekommer förhöjda halter av kvicksilver, arsenik, cyanider och höga halter av kadmium och kolväten som härrör från driften av Gasverket.

En tidig utredning av Husarvikens förorenade bottensediment fastslog att bottnarna inte skulle åtgärdas för att undvika att tungmetaller frigörs. Tillgången till vattnet begränsas genom att endast solbryggor utan möjlighet till bad har anlagts. Halterna av kvicksilver och koppar är generellt höga i Lilla Värtans sediment, medan övriga metallhalter är låga eller måttliga. PCB- och PAH-halterna är mycket höga. Halterna är på samma nivå som i sedimenten i Stockholms innerstad.

I anslutning till detaljplanerna för Kolkajen och Ropsten har marinbiologiska undersökningar utförts i Lilla Värtan. Utredningarna visar att förekomsten av bottenlevande djur, växter och fisk är mycket begränsade. I och med planerade saneringar i vattenområdet vid Kolkajen och Ropsten kommer dessa på sikt bidra till minskad mängd föroreningar i sedimenten och förbättrad ytvattenkvalitet i Lilla Värtan. Även den omfattande markrening som utförs på land bidrar till minska föroreningsbelastning via utströmmande grundvatten till Lilla Värtan och Husarviken. Det leder i sin tur till en förbättrad vattenkvalitet.

Hänt under 2022

• Dagvattentunnel i Värtahamnens norra del är färdigställd.
• 16 nya träd har planterats och ett 40-tal fågel- och mulmholkar har satts upp i parker bland annat i Brofästet utefter Husarviken och vid Gasklocka 3 & 4.
• 115 odlingslådor ställdes upp och biblioteket anordnade ett tillfälle för boende att byta sticklingar.
• Ett underlag för utvärdering av växtbäddars funktion avseende fördröjnings- och reningskapacitet har utvecklats.
• Flera saneringsentreprenader har pågått.