Norra Djurgårdsstadens

Hållbarhetsarbete

Hållbara anläggningar och byggnader

Allt material som byggs in i Norra Djurgårdsstaden är sunda och bidrar till en bra inomhusmiljö. När material väljs tas även hänsyn till etiska aspekter och livscykelperspektiv. Användning av ändliga resurser begränsas och återvunnet och återanvänt material bidrar till resurseffektivitet.

Höjdpunkt 2022:

Byggstart Gasklocka

En omfattande renovering av tegelstensfasaden av Gasklocka 2 pågår. Därtill saneras oljeföroreningar som kommit till när gasen lagrats i klockan. Det gamla taket motsvarar inte dagens byggstandard och byts därför ut till ett nytt med liknande byggteknik. Gejdrar, styrskenor för den gamla gasbehållaren, har monterats ner och rengörs för att sedan återmonteras. På så sätt bevaras den industriella känslan.

Utvalda resultat

  • 100 % av byggaktörer och stadens projekt använder något av de nationella materialbedömningssystemen.
  • I Gasverkets kulturhistoriska byggnader har en stor del av materialet bevarats och renoverats. 190 ton gatsten har återbrukats i stenläggningar.
  • 80 % av byggaktörerna uppnår nivå Miljöbyggnad Guld för inomhusmiljön.
Omsorgsfullt fönsterarbete i tegelklockan
Fönsterarbeten i Gasklocka 2
Inuti Gasklocka 2 där fasaden syns märkt av år av energiproduktion
Blivande entréer i Gasklocka 2

Materialval

Minska antalet farliga ämnen i byggmaterial

Byggnader innehåller mellan 100 och 400 byggprodukter och anläggningar på allmän platsmark mellan 30 och 100. Produkter som kan innehålla kemiska ämnen som innebär miljö- och hälsorisker. I stort sett alla produkter som används bedöms av de nationella bedömningssystemen och alla aktörer dokumenterar vilka material de väljer. En utmaning är produkter som installationsmaterial. Ett viktigt led i arbetet är att öka antalet material som används på anläggningssidan. För att minska mängden miljö- och hälsofarliga ämnen och spridning av mikroplaster har det införts krav på minskad användningen av konstgräs och gummiasfalt. Där dessa material används har striktare kemikaliekrav införts.

För träkonstruktioner ställs i första hand krav på konstruktivt träskydd eller alternativ fritt från biocider och tungmetaller. I sista hand ett behovsstyrt val av träskyddsklass där valet ska motiveras och vald träskyddsklass ska anges. Ingen användning av tryckimpregnerat virke har rapporterats för allmän platsmark eller kvartersmark.

För allmän platsmark är 80 % av avvikelserna godkända. För kvartersmark är andelen godkända avvikelser 50 %, majoriteten av avvikelserna handlar om installationsprodukter.

En flicka promenerar med sin hund i ett kvarter fullt med grönska där alla fasader har olika material och uttryck.
Olika fasader på byggnader
Närbild på trädäck och ett träd i Husarviksparken. Två personer sitter på en gräsmatta i bakgrunden.
Flygbild över gröna tak, solpaneler, gröna gårdar och Husarviken i etapp Norra 2.
Gröna tak och solpaneler i etapp Norra 2
Promenadstråk längs med bebyggelse i etapp Västra

Etiska aspekter vid materialval

Såväl produktionen som ursprunget av byggmaterial kan utgöra risker som hotar biologisk mångfald, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Natursten måste produceras och bearbetas i en för arbetarna säker och hälsosam arbetsmiljö och i enlighet med de regler och internationella konventioner som Sverige är ansluten till. Stockholms stad deltar tillsammans med andra kommuner i en beställargrupp för att säkerställa etiska aspekter i upphandling av entreprenader med natursten. Gemensamma krav har tagits fram och natursten kontrolleras. Samtliga etiska krav har uppnåtts för stadens arbeten.

Skogsbruk är på många sätt förenat med miljömässiga och etiska risker. Staden ställer krav på att samtliga upphandlade trävaror i platsbyggda utomhuskonstruktioner ska vara FSC- eller PEFC-märkta. Diskussioner pågår huruvida märkningen tillräckligt fångar upp dessa risker. En omfattande analys har gjorts av risker och konsekvenser vid val av olika träslag som används i utomhuskonstruktioner. Analysen omfattar tekniska och kemiska egenskaper, etiska och ekologiska aspekter och har kompletterats med en livscykelkostnads- och klimatanalys. Detta är ett viktigt kunskapsunderlag för val av träslag i den fortsatta utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden, men också övriga Stockholm.

Ändliga resurser

För att minska användandet av ändliga resurser ställs krav på att max 25 % av ballasten i platsgjutna betongkonstruktioner får innehålla jungfruligt naturgrus, singel eller natursand. Kravet har uppfyllts, förutom i en entreprenad där en högre andel natursand i betong använts. Åtgärder vidtas för att undvika liknande avvikelser i framtiden.

Återbruka material

Stockholms stad arbetar för att öka återbruket i egna projekt. I Värtahamnen pågår arbete med montering av en tillfällig gång- och cykelbro som bland annat består av broelement återbrukade från Slussen. I Saltkajen kommer delvis återbrukat material användas för temporära konstruktioner, exempelvis begagnade balkar och plywood som tidigare använts i Slussen. I Gasverket har 123 ton storgatsten och 67 ton borgmästarsten, som togs upp i området i samband med tidigare saneringsarbeten, återanvänts i den nya stenläggningen. Tester har gjorts för att undersöka om tegel från en rivningsbyggnad i kvarteret Hangö kunde återbrukas, men analysen visade att teglet var i för dåligt skick för återbruk.

Flygbild med gröna tak på den nybyggda husen. Gasverket i mitten av bilden med Gasklocka 2 utan tak.
Längs HusarvikenEric Cung Dinh
Stenbeläggning med stenar från det gamla Gasverket
Borgmästarsten
Fyra gröna höga fönster med många små rutor i en tegelfasad från slutet av 1800-talet
Närbild hus 14

Gasverkets unika karaktär, identitet och kulturhistoriska värden ska tas till vara och stor vikt läggs på att bevara och renovera de kulturhistoriska byggnader som ska fyllas med nya verksamheter och funktioner.

Det som är intressant med de industrilokaler som vi renoverar är att vi måste anpassa verksamheten efter byggnaden och inte tvärtom. Så som man kanske annars jobbar. Men här kan vi inte flytta dörrar, eller fönster. Och det är en förutsättning för att få jobba med de här husen, att bevara det arkitektoniska arvet från Ferdinand Boberg. Men det ställer uthyrningsarbetet på sin spets, att hitta de verksamheter som kan fungera i dessa lokaler.

Ferdinand Boberg (1860-1946) var en framstående svensk arkitekt, känd för sin mångsidiga stil och bidrag till det tidiga 1900-talets Sverige. Hans arkitektur, som Stockholms Centralposthuset och Nordiska museet, blandar jugend, nationalromantik med funktionalistiska element. I Hjorthagen ritade han delar av Gasverket som nu är en del av Norra Djurgårdsstadens stadsutveckling.

En omfattande sanering av tegelstensfasaden av Gasklocka 2 pågår. Gasklockan som lagrade producerad gas har oljeföroreningar längs med väggarna i klockans nedra delar. Läckage och spill vid arbeten tros har bidragit, men även själva gasen har burit på förorenade ämnen. I kommande markanvisningar kommer krav att ställas på ökad återvinning och återbruk av material i nybyggnation. Eftersom en del av byggavfallet består av användbart och överblivet material utreds möjligheten att ta emot dessa på bygglogistikcentret.

Inomhusmiljö

Människor tillbringar merparten av tiden inomhus; därför är det viktigt med god inomhusmiljö. För att säkerställa detta i Norra Djurgårdsstaden ställs krav på att byggnaderna sammanvägt ska uppnå Miljöbyggnad Guld för inomhusmiljön, vilket 80 % av byggaktörerna gör.

I de första etapperna hade inomhusmiljöaspekter inte tillräckligt beaktats i stadsstrukturen. Den stora utmaningen i en tätbebyggd stadsdel är tillgången på dagsljus. Numera görs dagsljusstudier i detaljplaneringen för att fånga upp denna fråga så tidigt som möjligt. En utmaning är också termiskt klimat sommartid på grund av de solvärmelaster som uppstår. Erfarenheten är att ju tidigare samverkan sker mellan arkitekt och experter inom energi och innemiljö, desto större möjlighet att alla inomhusmiljökrav uppfylls.

De juridiska planeringsförutsättningarna för att kunna bygga bostäder, för- och grundskolor samt vårdinrättningar i hamnnära läge har utretts. Bakgrunden är att hamnverksamheten i Värta- och Frihamnen och att det ljud som verksamheten ger upphov till klassas som verksamhetsbuller. Dessutom blir det lågfrekvent buller från motorer och fläktar när fartygen ligger i hamn. Kunskaperna om hur lågfrekvent buller kan isoleras bort är begränsande och mer kunskap behövs för att planarbetet ska komma vidare i hamnen, den södra delen av Norra Djurgårdsstaden. Ett PM har tagits fram. Planen är att förankra det med den nationella bullersamordningens styrgrupp med representanter från Boverket, Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Trafikverket, samt en representant från Länsstyrelserna. Under 2023 kommer en studie av lågfrekvent buller tas fram som ska resultera i en mätstandard för lågfrekvent buller inne i bostäder från yttre bullerkällor, samt fördjupad kunskap om olika byggnaders förmåga att ljudisolera bort lågfrekvent buller.

Hänt under 2022

  • Samtliga trävaror som används är miljömärkta enligt FSC och PEFC.
  • All natursten har kontrollerats och de etiska kraven har uppnåtts för stadens arbeten.
  • De juridiska planeringsförutsättningarna har klargjorts avseende bullexponering för bostäder, för- och grundskolor samt vårdinrättningar i hamnnära läge.
  • En riskanalys av tolv träslag som används i utomhuskonstruktioner har tagits fram utifrån etiska och miljömässiga aspekter samt även livscykelkostnads- och klimatperspektiv.

Måluppfyllnad för 3. Hållbara anläggningar och byggnader

3.5 God inomhusmiljö

80 % av byggaktörer uppfyller klass Guld, för inomhusmiljön.

Boendeenkäten från 2019 visar att 93 % av de boende upplever att tillgången på dagsljus generellt är bra eller mycket bra, 81 % anser att luftkvaliteten och 58 % att temperaturen är mycket eller ganska bra i deras bostad.

3.6 Hållbara materialval

All sten har kontrollerats utifrån etiska aspekter.

100 % av byggaktörer och 90 % stadens entreprenader dokumenterar material i digital loggbok.

för träprodukter genomfördes 2022, och 2019 genomfördes LCC för fallskydd och sopsug.

Senast uppdaterad: 2024-02-23