Energi och klimat

Norra Djurgårdsstaden ska bli en fossilfri och klimatpositiv stadsdel vilket genomsyrar planeringen och byggnationen. Nya arbetssätt, ny teknik och affärsmodeller kan i kombination med beteendeförändringar bidra till att minimera energianvändning baserad på förnybara bränslen.

Fossilfri stadsdel med låg resursanvändning

Stockholms stad har som mål att vara klimatpositiv 2030 och fossilfri 2040. Norra Djurgårdsstadens mål är att vara fossilfri och klimatpositiv 2030 och vara i framkant genom att agera testbädd för omställningen. En tidig utredning identifierade att byggnaders energianvändning och transporter stod för lika stora klimatutsläpp. De viktigaste åtgärderna är att bygga energieffektiva byggnader och implementera trafikhierarkin. Att ersätta fossila bränslen både i energi- och transportsystemet är också viktiga aspekter, men svårare att genomföra eftersom det ligger utanför stadens rådighet.

Energieffektiva byggnader och lokal produktion av förnybar energi

Utgångspunkten för energieffektiva byggnader är Kyotopyramidens principer som i första hand innebär att minska energibehovet och i andra hand använda förnybara energikällor. För att garantera teknikneutralitet ställs funktionskrav där den specifika energianvändningen skulle halveras till 55 KWh/m² A_temp jämfört med då gällande BBR (Boverkets byggregler) där elvärme ska viktas med faktor 2. Detta kräver ett välisolerat klimatskal och energieffektiva installationer vilket har bidragit till teknikutveckling, isolering och styr- och reglersystem samt ökad användning av avloppsvärmeväxlare. Mer än 70 % av byggnaderna i Norra Djurgårdsstaden är anslutna till fjärrvärmesystemet.

Tio år med energikrav, följ med Christina Salmhofer, exploateringskontoret, Örjan Lönngren, miljöförvaltningen och Torbjörn Kumlin, Stockholmshem på ett samtal genom området.

För att lyckas med en hållbar energiomställning behöver mer förnybar energi produceras lokalt. Eftersom vindkraft i tätbebyggda områden är olämpligt på grund av säkerhetsskäl, ställs krav på att solenergi ska genereras på byggnaderna och anläggningar. För att undvika att fastighetsägare ska tvingas till att producera mer el än det egna behovet sattes kravet till minst 2 kWh/m² A_temp. En annan viktig aspekt är att svensk grön el har lägre emissionsfaktor än lokalt producerad solel, vilket också spelade in i kravställningen. Hittills har en majoritet av byggaktörerna valt att främst installera solceller på taken.

Relaterade länkar och fördjupat material:

Styrning genom byggprocessen ger resultat

De krav som ställs kombineras med noggrann uppföljning och extern granskning av inlämnade beräkningar och verifikat under projekterings-, bygg- och förvaltningsfasen och många viktiga lärdomar har gjorts. Rapporteringen av de uppmätta energivärdena visade att de projekterade värdena överskridits, vilket innebar att kraven inte nåddes fullt ut. Under åren har dialog förts med byggaktörerna kring felsökning och korrigerande åtgärder; de största avvikelserna var hög värmeanvändning och mätfel. Orsakerna till detta utreds och analysen visar att det bland annat brister i överlämningen mellan projektering till byggproduktion och mellan byggproduktion till förvaltning. Ansvarsfördelning mellan projekteringsteam, energisamordnare, entreprenörer och byggaktörer är av stor betydelse. Dialogen har lett till att en del fel och brister har identifieras. Energianvändningen har därefter minskat med cirka 10 % jämfört med energibehovet vid idrifttagningen. Åtgärder är bland andra injustering av luftflöden, styrreglering, justering av inomhustemperatur och införande av mätrutiner.

Tack vare en aktiv och transparent samverkan mellan alla parter, har en betydelsefull kunskapsplattform skapats. Erfarenhetsåterföring med lärdomar från Norra 2 har spridit sig till kommande etapper och projekt inom Stockholms stad. Ett utbyte av erfarenheter pågår. Ett viktigt resultat är att arbetet med uppföljningen bidragit till byggbranschens utveckling i sin helhet.

Plusenergiområde – från fastighet till område

De senaste tio åren har fokus varit att skapa förutsättningar för energieffektiva byggnader. Genom den omfattande uppföljningen av mål och krav har viktiga lärdomar dragits både inom staden och i byggbranschen. För att testa konceptet plusenergihus gjordes en markanvisningstävling som resulterade i Stockholmshems två plusenergihus. För att ytterligare effektivisera energianvändningen och producera energi lokalt som leder till plusenergiområden krävs att frågan hanteras på områdesnivå. Energieffektiva byggnader behöver kombineras med bl.a återvinning av spillenergi och utökad lokal produktion av förnybar energi där delandet och lagring av energi spelar en viktig roll. Norra Djurgårdsstaden samarbetar med Bryssel och Wien för att utveckla strategier för hur plusenergiområden kan skapas, men också definiera och förtydliga vad det innebär och betyder.

Följ med arkitekten och projektledaren bakom kulisserna på plusenergihusen.

Relaterade länkar och fördjupat material:

Förbättrad laddinfrastruktur

Fossilfria transporter kräver att fordon körs på el eller förnybara bränslen. Behovet av elladdningsplatser har ökat de senaste åren. För att underlätta det byggs laddinfrastruktur i garage. Även kravet har justerats och i kommande markanvisningar gäller att minst 50 % av parkeringsplatserna ska vara utrustade för elladdning. På bygglogistikcenter pågår test med batterilager för att kunna snabbladda ellastbilarna.

Energieffektiva anläggningar

Även energianvändning i anläggningar, såsom belysning och sopsugsystem, ska effektiviseras. 100 % förnybar el används i drift av anläggningar. Energianvändning i sopsugssystemet är högre än målsättningen eftersom systemet inte är fullt utbyggt. Jämfört med tidigare år har energianvändningen för restavfall, plastförpackningar och tidningar ökat markant vilket beror på läckande ventiler.

LED-lampor används i belysning av allmän platsmark och längs några gång- och cykelvägar har närvarobelysning installerats. Närvarobelysning innebär att ljusnivån sänks när gång- och cykelvägar inte används och tänds upp när någon passerar. Det har lett till kostnads- och energibesparingar på upp till 50 %.

Fossilfri byggproduktion

I och med att en stor del av energin till fordon och arbetsmaskiner under byggproduktionen är baserad på fossila bränslen, ställs det krav på användning av förnybara drivmedel, prestanda på fordon och arbetsmaskiner samt energianvändning i byggbodar. För att underlätta för entreprenaderna att köra på fossilfria drivmedel, finns det i Norra Djurgårdsstaden två tankstationer för förnybar diesel, HVO100. Tankstationerna är även öppna för privatpersoner.

En omställning till fossilfria transporter kan även ske genom elektrifiering. Norra Djurgårdsstaden har två elektrifierade lastbilar, en för godstransporter och en för transporter av schaktmassor. Projekt pågår för att identifiera och undersöka användarmönster och samspelande faktorer mellan ellastbil, energilagersystem och solceller.

Relaterade länkar och fördjupat material:

Låg klimatpåverkan

Enligt IVL Svenska Miljöinstitutets utredningar står byggprocessen för en större andel klimatutsläpp än driften av huset under 50 år. Med Norra Djurgårdsstadens energikrav och Stockholms fjärrvärmemix utgör byggprocessen närmare 70 % av den totala klimatpåverkan.

I den första etappen ställdes krav om att redovisa en klimatberäkning. Eftersom det saknades en gemensam beräkningsmetod var det svårt att jämföra resultat mellan byggnader. IVL har i samverkan med Stockholms stad och andra kommuner utvecklat Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM) som är ett branschgemensamt beräkningsverktyg. Byggaktörer ska numera från tidiga skeden göra klimatberäkningar och ta fram en handlingsplan för att minska klimatutsläppen. I kommande markanvisningar kommer krav med gränsvärde för klimatpåverkan att ställas.

Staden har börjat ställa klimatkrav för betong och stål i alla entreprenader. För att driva utvecklingen framåt genomförs en pilot där 20 % respektive 50 % av cementen i betong ersätts med masugnsslagg i ett tillfälligt påldäck och en tillfällig bottenplatta. Tester kommer även att genomföras för undervattenbetong i Saltkajen. En långtidsutvärdering pågår som ska ligga till grund för vidareutveckling av krav.

Ett viktigt resultat är att arbetet med klimatberäkningar på allmän platsmark som görs inom Norra Djurgårdsstaden har spridits till andra projekt inom exploateringskontoret. Ett mer organiserat utbyte av erfarenheter och verktyg har påbörjats.

För att bättre förstå klimatpåverkan från olika delar i en detaljplan har en övergripande klimatanalys gjorts för etapp Kolkajen. Analysen ska ligga till grund för att optimera byggprocessen ur ett klimatperspektiv. De stora anläggningsdelarna på allmän plats som bidrar till en betydande klimatpåverkan är dels saneringen och markstabiliseringen av gammal utfylld mark och dels att ny mark ska tillskapas genom att kajlinjen flyttas ut.

Analysen visar att för denna detaljplan står anläggandet av allmän plats för 2/3-delar av klimatpåverkan. Den visar också att med Norra Djurgårdsstadens hållbarhetskrav kan klimatpåverkan reduceras med cirka 20 %. Analysen har gett ytterligare underlag för att fortsätta arbetet med att hitta metoder för att minska mängden betong i dessa delar. Av de markanvisade byggaktörerna är det flera som har ambitioner att bygga i trä, och de övriga med konventionella betongstommar. För byggnadernas klimatpåverkan har schabloner från 2022 använts. Med stadens hållbarhetskrav kan klimatpåverkan reduceras med 30 %. När byggaktörerna ska starta sina projekt, är målsättningen att de ytterligare kommer att minska klimatpåverkan.

En klimatberäkning har gjorts för Saltkajen. Resultatet visar att pålväggar står för 45 % av koldioxidutsläppen och betonganvändningen för 19 %. I samverkan med stadens experter har entreprenören beslutat att fylla pålväggar med krossmaterial istället för betong och därmed har klimatbelastningen minskat. I entreprenaden används även slagginblandad betong och olika betongrecept ska testas för att se vad som går att använda för konstruktionen. Entreprenören ser även över möjlighet att materialminimera genom smartare lösning för konstruktionen.

Biokol som kolsänka

Biokol används i de flesta planteringarna längs gatorna i området, vilket skapar temporära kolsänkor. Växtsubstratet består av biokolsinblandad makadam. Biokolet har goda egenskaper, som jordförbättring samt att det binder CO₂. Genom att använda biokol i Norra Djurgårdsstaden bidrar projektet till en kolsänka. Hittills har motsvarande 5 400 ton CO₂ bundits i det organiska materialet.

Relaterade länkar och fördjupat material:

Hänt under 2022

• 600 MWh solenergi har producerats på taken i färdigbyggda etapper. På masslogistikcentret och bygglogistikcentret har 295 MWh solenergi producerats.
• Totalt har 14 % av bilplatserna på kvartersmark elladdning. Samtliga bilpoolsplatser har elladdning.
• Elen som används inom stadens och byggaktörers entreprenader är 100 % förnybar.
• 44 % av bränslet som använts till arbetsmaskiner och fordon i stadens entreprenader har varit förnybart, framför allt har HVO100 använts. Det är en ökning från föregående år med 9 procentenheter. Två stora entreprenader har valt att ställa ännu högre krav och planerar att använda 100 % HVO100. 48 % av den totala energianvändningen (bränslen och el) i stadens entreprenader har varit från förnybara källor.
• Erfarenhetsåterföring av uppmätt energiprestanda har skett med byggaktörer i Brofästet, Gasverket och Jackproppen. Injustering och felsökning pågår.
• Energianvändningen för belysning beräknas ligga på 175 000 kWh.