Resultatbilaga 2021

Grönytefaktor, energi, avfall, transporter, material och innemiljö

Introduktion

Syftet med denna bilaga är att mer i detalj redovisa resultaten av uppföljningen av de krav som ställs på byggaktörer och Stockholms stads egna arbeten. Men också lyfta fram det engagemang som uppvisats genom goda exempel. Kraven utgår ifrån hållbarhetsmålen för Norra Djurgårdsstaden. Resultat som redovisas är grönytefaktor, energi, avfall, transporter, material och innemiljö. Rapporten omfattar även resultat från boendeenkäten.

Norra Djurgårdsstaden utvecklas och byggs etappvis, från Hjorthagen i norr till Loudden i söder. Staden ställer krav på byggaktörer vid planering och produktion av byggnader och allmän platsmark i Norra Djurgårdsstaden.

Uppföljning sker vid flera tillfällen: programhandling, systemhandling, bygghandling, relationshandling samt efter två års drift. Uppföljningen sker i nära dialog och staden granskar byggaktörers uppgifter. För att underlätta uppföljningen används ett webbaserat verktyg. Krav på allmän platsmark under olika skeden följs upp årsvis och rapporteras per skede.

För etapperna Norra 1, Västra och Värtaterminalen var hållbarhetskraven frivilliga och de resultat som redovisas utgår från byggaktörernas egna uppgifter som inte granskats av Stockholms stad.

NDS används på några ställen som förkortning för Norra Djurgårdsstaden.

1. Levande stad

En levande stad utgår från människan. Den är öppen, inkluderande, fungerar i olika livsskeden och det finns en variation av boendeformer. De offentliga rummen är kärnan i det urbana livet där det finns plats för spontana och oväntade möten mellan människor med olika bakgrund och identitet.

Jämlik stad

I Norra Djurgårdsstaden skapas en plats för alla genom varierad bebyggelse och innehåll som bidrar till att göra området befolkat och tryggt dygnet runt, året om.

Alla etapper innehåller en variation av storlekar på lägenheter för att möjliggöra att bo kvar i området under livets olika faser. Storleken på bostäderna varierar men betoning ligger på tvåor, treor och fyror. Storleken på lägenheter är enligt följande: 10 % ettor, 33 % tvåor, 29 % treor, 24 % fyror och 4 % är femmor eller större, se diagram 1.1.

Diagram 1.1 Lägenhetsstorlekar färdigställda bostäder

I de färdigbyggda etapperna är andelen bostäder hög och av de bostäder som hittills byggts är fler än hälften hyresrätter, varav 8 % är studentboende. I takt med att utbyggnaden når Ropsten och kommer längre i Gasverket och Värtahamnen, kommer andelen kommersiella ytor att öka. Kommersiella ytor är för närvarande på cirka 20 %, se tabell 1.1 nedan.

Sociotopytor och grönstruktur

Den täta staden är hållbar då den bidrar till att befintlig infrastruktur kan nyttjas av flera och biltrafiken minskas. Utmaningen är att bygga tätt men också grönt för att säkerställa livskvaliteten. Exploateringstalet för Norra Djurgårdsstaden är i genomsnitt på 2,3 vilket är högre än övriga Stockholm. Hammarby Sjöstad ligger på 1,7 medan Hagastaden på 7,2. I området planeras det för offentligt tillgängliga friytor med sociala värden, så kallade sociotopytor, som till exempel parker, torg, kajer, stränder och naturområden. Hittills utgör sociotopytan 16 % vilket motsvarar 26 m² per bostad. Den gröna oasen utgör 11 m² per boende, se tabell 1.2.

De boende i Norra Djurgårdsstaden uppskattar sin närmiljö. Det visar boendeenkäter. De har svarat (2019) att de besöker parker och naturområden i stor utsträckning under sommarhalvåret – drygt fyra av fem har svarat att de gör det dagligen eller flera gånger i veckan. Endast ett fåtal besöker park eller naturområde mer sällan än någon gång i veckan. Nio av tio anger grönskan och utemiljön som främsta skäl till att besöka området (2020).

2. Tillgängligt och nära

Områdets trafikhierarki prioriterar gång och cykel, följt av kollektivtrafik. Åtgärder på kvartersmark syftar till att skapa goda förutsättningar för att använda hållbara transportmedel. Detta för att främja hållbara resor, medverka till att öka attraktiviteten för gång- och cykeltrafik samt bidra till en levande stadsmiljö.

Cykel- och bilplatser på kvartersmark

Majoriteten av byggaktörer uppfyller kraven på parkeringsplatser för cyklar och bilar. Antalet cykelparkeringar ökar successivt från etapp till etapp. Totalt har 7 490 cykelplatser och 1 980 bilplatser byggts för 6 960 boende.

Diagram 2.1 Genomsnittligt antal cykel- och bilplatser per bostad, färdigbyggt

Frivilliga åtaganden för Norra 1 och Västra

Norra 2

Flera byggaktörer har placerat cykelplatser både inomhus och utomhus. Under utvärderingen har det konstaterats att de kvantitativa kraven på cykelplatser behövts kompletteras med kvalitativa krav.

Diagram 2.2 Cykel- och bilplatser per bostad i Norra 2

• Bonava, Stockholmshem, Wallenstam och Skanska har cykelplatser i våningsställ i cykelrum.
• Amasten (tidigare SSM) har färre bilplatser. Anledningen är att det finns tillgång till bilpoolsbil och fler cykelplatser än vad kravet anger.
• Erik Wallin har fått godkänt för en bilplats per stadsradhus.

Brofästet

Från och med Brofästet har kravet på cykelplatser skärpts och kompletterats med kvalitativa krav. Alla byggaktörer uppfyller kravet om lättillgänglighet med en jämn fördelning mellan inom- och utomhusplatser.

Diagram 2.3 Cykel- och bilplatser per bostad i Brofästet

• Tobin Properties, Stockholmshem, Riksbyggen och HSB har cykelplatser i våningsställ i cykelrum.
• Stockholmshem har cykelplatser på balkongerna, antingen upphängning eller uppställning av cykel.
• Åke Sundvall har fått godkänt för en bilparkeringsplats per stadsradhus.

Gasverket Västra

I Gasverket Västra samsas gamla och nya byggnader. Byggaktörerna för de befintliga byggnaderna saknar ytor inom sina fastigheter. Cykelplatserna placeras på allmän platsmark förutom cykelplatser för anställda. Bilplatser består endast av ett fåtal platser för rörelsehindrade.

• SISAB (Bobergsskolan) har 136 cykelplatser på kvartersmark, men har även tillgång till 208 cykelplatser på allmän platsmark i direkt anslutning till skolan.
• Fastighetskontoret (Hjorthagshallen) har 56 cykelplatser på kvartersmark som delas med Vectura, (Hus 11, Förskolan Anna).
• Region Stockholm (Hus 9, Spårvägsmuseet) har 3 cykelplatser i ett cykelrum inomhus för personalen.
• CA Fastigheter (Hus 10, Sandvik) anlägger 28 väderskyddade cykelplatser på kvartersmark.
• CA Fastigheter (Hus 20, Systembolaget) kommer att ha 20 cykelplatser inomhus.
• CA Fastigheter (Hus 8, Bergs School of Communication) saknar cykelplatser.
• Exploateringskontoret (Gasklocka 2, scenen) planerar för 2 cykelparkeringar inomhus varav en har laddningsmöjlighet.
• CA Fastigheter (hus 7, Klätterverket) har 2 cykelplatser inomhus.

Jackproppen

I Jackproppen har Erik Wallin byggt två huskroppar med lägenheter och stadsradhus. Totalt finns 148 cykelplatser varav 135 inomhus och resterande 13 utomhus.

Södra Värtan Norra

Från och med etapperna i Värtahamnen används ett mobilitetsindex som utvecklats för att främja hållbara mobilitetslösningar. Verktyget har tagits fram med inspiration från grönytefaktorn och ger byggaktören större möjlighet att utforma mobilitetslösningar anpassade för den egna fastigheten. Eftersom byggaktörerna är i tidiga skeden redovisas inte resultatet än.

Niam (Neapel) har gett en tydlig beskrivning framför allt för godsmottagning och samlastningsmöjlighet, som visar att byggaktören har en genomtänkt hantering av godsflöden. Likaså finns i programskedet en tydlig beskrivning av parkering för såväl cykel som bil.

Niam (Hangö) har tagit fram en mobilitetsplan som tydligt hänvisar till olika utredningar i en samlad plan. Byggaktören har tagit ett samlat grepp kring mobilitetsfrågan i ett tidigt utredningsskede. Allmän platsmark

Bygga för gång- och cykel

Arbetet med att göra i ordning Bobergsgatan vid Gasverket har påbörjats. Den södra sidan av gatan färdigställs med cykelbana, gångbana, busshållplats och trädplantering. Dessutom har arbetet med att finplanera ytorna mellan husen i Västra Gasverket påbörjats. Gångförbindelse mellan Gasverket, utkiksplatsen på berget, Jackproppen och Abessinien är klar att använda. Arbetet med att färdigställa anslutningen av Lilla Lidingöbron pågår. Under 2022 kommer nya bron att öppnas upp för gång- och cykeltrafik.

Cykelplatser och bilpooler

På allmän platsmark skapas parkeringsplatser för cykel och bil. Bilpool med elladdning finns på kvartersmark på gatan. Cykelplatser på gatumark kompletterar de som finns på kvartersmark. Byggaktörerna för de befintliga byggnaderna i Gasverket Västra saknar ytor inom sina fastigheter. Majoriteten av cykelplatserna placeras därför på allmän platsmark. Se tabell 2.2. För mer information om antal bostäder se tabell 1.1 Levande stad.

Effektiva och hållbara godstransporter

Återanvändning av bergmaterial sparar stora mängder transporter på stadens vägnät. Hittills har 875 000 ton berg och schaktmassor återvunnits i Norra Djurgårdsstaden, vilket innebär att cirka 56 000 transporter på vägarna utanför Norra Djurgårdsstaden har undvikits. För varje lastbilslass med återanvända berg- och schaktmassor undviks en transport av nya massor in till och ut från Norra Djurgårdsstaden. För att effektivisera och minska tunga transporter i och från området etablerades 2013 ett bygglogistikcenter (BLC) och 2018 ett masslogistikcenter (MLC).

Bygglogistikcenter

Genom bygglogistikcenter samordnas transporter in och ut från byggområden i Norra Djurgårdsstaden. Alla byggaktörer och entreprenörer är anslutna till centret. Under 2021 har transporterna till byggarbetsplatserna minskats, dels genom att fortsätta begränsa antalet småleveranser, dels genom att säkerställa att direkttransporterna har en hög fyllnadsgrad. Samlastningen, det vill säga antalet leveranser till bygglogistikcentret i relation till antalet slingbilsturer från centret, var 63 % (mål 75 %). Orsaken till lägre resultat 2021 än t ex år 2020 är låg volym under året på grund av lägre byggtakt. Fyllnadsgraden i direkttransporter var 73 % (mål 50 %). Genom att samordna avfallshanteringen från byggområdet minskas transportbehovet ytterligare.

Varje år mäts kundnöjdheten (NKI) för bygglogistikcentrets verksamhet. Det totala NKI:et har ökat något 2021 sedan förra mätningen 2019, från 70 % till 72 %, se diagram 2.4. Analysen visar att kunderna är mest nöjda med information om de tjänster som erbjuds. Andra frågor som har starkt samband med NKI är nöjdheten med logistikmöten, samt framkomlighet på vägar, gångstråk och allmän plats. Det är framför allt leveransplaneringsverktygets (STC) användarvänlighet och funktionalitet som har förbättrats, samt information gällande material inlagrat på bygglogistikcentrets lager.

Diagram 2.4 Kundnöjdhet bygglogistikcentret 2017–2021

* Vectura (Hus 11 Förskolan Anna) delar P-platser med idrottshallen.

Masslogistikcenter

Masslogistikcentret hanterar schaktmassor från stadsutvecklingsprojektet. Schaktmassor är en viktig resurs när staden byggs ut. Massorna sorteras ut och återanvänds lokalt vilket också innebär att antalet transporter kan minska. Anläggningen finansieras med bidrag från Stockholms stads klimatinvesteringsmedel. I maj 2021 flyttade masslogistikcentret temporärt från Tegeluddsvägen till containerhamnen, för att ge utrymme för att bygga en vattenreningsanläggning och en våtsiktsanläggning. När anläggningarna är färdigställda flyttar centret tillbaka verksamheten till Tegeluddsvägen. Krossen kommer dock att ligga kvar i containerhamnen. Masslogistikcentret har under 2021 bidragit till att 693 långväga transporter till externa mottagningsanläggningar kunnat undvikas. Det är en ökning av långa transporter jämfört med år 2020 som beror huvudsakligen på att mer massor från Loudden kommit i samband med att oljebolagen avvecklat sin verksamhet där. MLC har dessutom tagit emot massor från Slakthusområdet.

Genom MLC kan tätortsnära krossning och masshantering genomföras och masstransporterna har minskat med 69 % år 2021. Med den planerade våtsiktsanläggningen förväntas återvinningsgraden öka ytterligare och masstransporterna kan förväntas minskas med totalt 90 %.

3. Resurshushållning och klimatansvar

Norra Djurgårdsstaden ska bli ett fossilfritt område med låg resursanvändning och liten miljö- och klimatpåverkan. Resursförsörjningssystemen utvecklas genom att integrera system för energi, vatten och material.

Marken används effektivt och den byggda miljön ska hålla över tid, vilket ställer krav på att byggnader och anläggningar utformas med hög kvalitet, giftfria material och att kemikalier används på ett ansvarsfullt sätt.

Avfallssystemet

Avfallssystemet för hushåll och verksamheter består av matavfallskvarn, sopsug, miljörum, mobil återbruksstation och en automatisk station för farligt avfall.

Sopsug

I sopsugen omhändertas tre fraktioner och bidrar till att mängden avfall och antalet transporter minskar i området. Under 2021 ökade restavfallet med 5 % till 104 kg per person och år jämfört med 2020 då det var 99 kg per person och år. Tidningsfraktionen ligger på samma nivå som år 2020 och plastförpackningsfraktionen har ökat med 17 % jämfört med 2020. Se tabell 3.1.

Kravet är att fastigheter ska anslutas till sopsug med längsta gångavstånd 30 meter från entrén. Avsteg har rapporterats främst i Brofästet för ett fåtal trapphus samt för stadsradhusen som godkändes på grund av kvarterets utformning och för att underlätta avfallshämtning. Se nedan tabell 3.2. Värtaterminalen, Jackproppen och Starkströmmen är inte anslutna till sopsug.

Miljörum

Miljörum ska finnas för fraktioner som inte tas omhand av sopsug eller matavfallskvarn och med längsta gångavstånd 50 meter från entrén. Miljörummet är en viktig komponent i avfallssystemet så att avfallsfraktioner som inte omhändertas i sopsugssystemet kan sorteras. Miljörummen är lättillgängliga, se nedan tabell 3.3.

Byggavfall

Kvartersmark

Krav byggavfall byggaktörer:

• 20 kg/m² BTA.
• 100 vikt% av byggavfallet ska källsorteras, varav 5 vikt% får läggas på deponi.
• De två första etapperna Norra 1 och Västra har frivilliga åtaganden. Stockholms staden har då inte följt upp inlämnade uppgifter.

Samtliga byggaktörer använde sig av bygglogistikcentret för avfallshanteringen. Hittills uppfyller ingen byggaktör byggavfallskravet, se diagram 3.1–3.6. Mängden byggavfall för nybyggnationer varierar kraftigt mellan byggaktörerna, från 25 kg/m² BTA till 158 kg/m² BTA. I Gasverket Västra har det inte skiljts mellan bygg- och rivningsavfall för de befintliga byggnader vilket bidragit till ännu större mängder byggavfall. Anledningar till avvikelser är dels att byggaktörerna inte arbetat tillräckligt proaktivt för att förebygga och minska mängden byggavfall, dels brister i kvalitetssäkring under byggskedet. För att förbättra möjligheten att nå kravet ska alla byggaktörer i kommande etapper ta fram en avfallsplan.

Norra 2

Diagram 3.1 Byggavfall per byggaktör i Norra 2, kg /m² BTA

• Amasten (tidigare SSM) och Viktor Hanson har på grund av vattenskador kasserat gips och fyllnadsmassor.
• Viktor Hanson har, trots två omfattande vattenskador i projektet, lyckats hålla nere mängden byggavfall genom att i tidigt skede sätta mål att minimera byggavfall.
• Wallenstams förskola har haft problem med att externt avfall har lagts i avfallscontainrarna.
• Wallenstams förskola och Erik Wallin har inte aktivt arbetat med frågan.
• Stockholmshem planerade för att förebygga uppkomst av byggavfall, men problem i byggproduktionen medförde att stora mängder betong kasserades. En annan faktor som påverkade var att externt avfall har lagts i avfallscontainrarna.
• Skanska/HEBA tror att bland annat stor personalomsättning i projekten gjort att avfallsfrågan har varit nedprioriterad.

Diagram 3.2 Omhändertagande av byggavfall i Norra 2, %

Den största delen av byggavfallet går till energiåtervinning på grund av den höga andelen trä och brännbart material i byggavfallet. Mindre än 5 viktprocent byggavfall går till deponi. På grund av bristfällig sortering eller platsbrist har en del avfall klassificerats som blandat avfall. Det blandade avfallet sorteras ut och går till material- eller energiåtervinning. Mineralull går till deponi då det i dagens läge inte materialåtervinns.

Brofästet

Diagram 3.3 Byggavfall per byggaktör i Brofästet, kg/m² BTA

• Tobin Properties byggde platsgjuten stomme vilket skapade mer betongspill. Felgjutna källarväggar behövde kapas eller gjutas om samt krävde ny håltagning vilket ökade mängden avfall.
• För Einar Mattsson 1 ingår byggavfall från det gemensamma garage som delas med Tobin Properties och Stockholmshem. Fuktgenomträngning under byggskedet krävde sanering och bidrog till större mängd byggavfall.
• Stockholmshem har arbetat aktivt med att sortera avfall genom att se över leveransen av varor, skapa bra förutsättningar för sortering på plats och informera medarbetare om kraven. Ibland har rapporteringen varit felaktig.
• Norrterna (tidigare Oscar Properties) har inte redovisat någon statistik.
• Besqab har jobbat med kontroller av behållare på plats och information för att öka utsortering av byggavfall. Platsbyggda ytterväggar och tegelspill har ökat mängden byggavfall.
• Riksbyggen har stora mängder betongavfall då de var tvungna att riva balkonger på grund av byggfel.
• Einar Mattsson 2, hade under 16 veckor varken sopsug eller miljörum tillgängligt för boende. Hushållsavfallet sorterades som blandat byggavfall.
• HSB har haft gemensamhetsanläggning för avfall tillsammans med annan byggaktör vilket har skapat problem med tillförlitligheten i avfallsrapporteringen.

Diagram 3.4 Omhändertagandet av byggavfall i Brofästet i %

Den största delen av byggavfallet går till energiåtervinning på grund av den höga andelen av trä och brännbart i byggavfallet. Jämfört med Norra 2 har en något större del av avfallet bestått av mineraliska massor vilket ökat andelen återanvändning. Mindre än 5 viktprocent byggavfall går till deponi. På grund av bristfällig sortering eller platsbrist har en del avfall klassificerats som blandat avfall. Det blandade avfallet sorteras ut och går till material- eller energiåtervinning. Mineralull går till deponi då det i dagens läge inte materialåtervinns.

Gasverket Västra

De flesta fastigheter i Gasverket Västra är kulturhistoriska byggnader. Endast SISAB:s Bobergsskolan och Fastighetskontorets Hjorthagshallen är nyproducerade byggnader.

Diagram 3.5 Byggavfall per byggaktör Gasverket Västra, kg/m² BTA

• Klätterverket (Hus 7, Klätterverket): Har ej rapporterat avfallsmängder. (CA Fastigheter har efter tagit över hus 7)
• CA Fastigheter (Hus 8, Berghs), (Hus 9, Spårvägsmuseet) och (Hus 10, Sandvik) har höga värden av byggavfall. Byggaktörerna lämnar ingen information om varför.
• SISAB (Bobergsskolan): omfattar både nyproduktion och rivning. På grund av platsbrist separerades inte byggavfallet. Byggfel ledde till att betong bilades bort för att kunna utföra reparationen.
• Vectura (Hus 11, Förskola): Avfallet består till största delen av rivningsavfall från det befintliga huset
• Fastighetskontoret (Hjorthagshallen): Avfallet består till stor del av mineraliska massor pga tegelspill från fasad.
• CA Fastigheter (Hus 20, Systembolaget): 41 % är rivningsavfall.

Diagram 3.6 Omhändertagandet av byggavfall Gasverket Västra, %

Andelen återanvända material i Gasverket är något högre på grund av större mängd mineraliska massor. Till följd av bristfällig sortering eller platsbrist har en del avfall klassificerats som blandat avfall. Det blandade avfallet sorteras ut och går till material- eller energiåtervinning. Mineralull går till deponi då det i dagens läge inte materialåtervinns.

Allmän platsmark

Krav entreprenader:

• 100 viktprocent av byggavfallet ska källsorteras
• Byggavfall som går till deponi ska minimeras.

Samtliga entreprenörer källsorterar byggavfallet och den största delen går till energi- och materialåtervinning, se diagram 3.7.

Diagram 3.7 Byggavfall allmän platsmark %

Avfall från byggnation av allmän platsmark är jämnt fördelat till energi- och materialåtervinning. Betong, metall och skrot, kabel, planglas och mineraliska massor går till materialåtervinning, medan trä och brännbart material går till energiåtervinning. Mindre mängder material har återvänts under år 2021, till exempel formvirke till gjutformar, sten till ballast, samt små- och storgatsten. I en tillfällig park i anslutning till Brofästet har lekutrustningar återanvänts, tillsammans med bullerskyddscontainrar som tidigare använts på annan plats i Norra Djurgårdsstaden.

Marksanering och masshantering

Marken i Norra Djurgårdsstaden är på många platser förorenad av tidigare industriverksamheter. Innan marksaneringsarbeten kan påbörjas i ett område undersöks föroreningssituationen genom provtagning. Marksanering utgår från platsspecifika riktvärden som följer Naturvårdsverkets riktlinjer och metodik. Hittills har 368 600 m² av marken renats, vilket motsvarar 29 % av området, se tabell 3.4.

I samband med schaktning sker ibland bortpumpning av grundvatten, så kallad länshållning. Länshållningsvattnet behöver renas innan det släpps ut i Lilla Värtan. För att öka möjligheten att återanvända massorna sorteras de lokalt vilket ökar massbalansen i området.

Krav entreprenader:

• Massbalans ska uppnås

Lokal marksanering och återanvändning av massor på plats prioriteras. Under 2021 fortsatte saneringsarbetet i Kolkajen med marksaneringsarbeten. Totalt schaktades 96 900 ton bort inom Kolkajen. Massbalansen låg under 2021 på cirka 27 % och totalt på 38 %. Orsaken till att massor inte kan återanvändas beror på massöverskott, att den tekniska kvaliteten är dålig eller att föroreningshalterna är för höga. Under år 2021 har marksaneringen i Kolkajen genererat en stor andel massor som inte kan återanvändas.

Under 2021 har cirka 36 500 ton berg krossats. Totalt har hittills 1 071 000 ton berg krossats, se tabell 3.5.

Drygt 50 % av godset som 2017 transporterades i Stockholm var grus, sand, sten och jord. För att öka återanvändning av schaktmassor har staden utvecklat och byggt ett masslogistikcenter (MLC) i Södra Värtan där lätt förorenat material sorteras och återvinns. MLC bidrar till att effektivisera återvinningen, minska mängden transporter och inköpt material, samt även damm och buller då all sortering sker inomhus i en hallbyggnad. Staden har tillsammans med Stockholms hamnar sökt miljötillstånd för hamnverksamhet avseende bulkhantering samt hantering av farligt avfall inom MLC. Tillstånd för hantering av farligt avfall erhölls år 2021, och kommer att tas i bruk när planerad våtsiktsanläggning på MLC är färdigställd.

MLC har bidragit till att återanvändningen av massor inom Norra Djurgårdsstaden ökat ytterligare. Under 2021 har MLC tagit emot 59 900 ton schaktmassor. Cirka 21 500 ton grovfraktion har kunnat sorteras ut och återanvändas från massor som annars hade körts till externa mottagningsanläggningar. Detta motsvarar en minskning med ungefär 1 432 lastbilstransporter på vägnäten utanför Norra Djurgårdsstaden.

Vatten- och avloppsflöden

Krav ställs på att matavfallskvarn ska installeras i samtliga kök, både för hushåll och verksamheter. Matavfallet leds till avloppsledningen och bidrar till ökad biogasproduktion i Henriksdal. På sikt ska det malda matavfallet omhändertas i en separat ledning för matavfall och i en pilot på cirka 400 lägenheter i Kolkajen. Matavfallet leds till tankar i sopsugsterminalen och kommer sedan transporteras med lastbil till Högdalen. Samtliga lägenheter, 67 % av verksamhetslokaler med pentry och 84 % av verksamhetslokaler med kök har avfallskvarnar. Hittills har alla bostäder utrustats med matavfallskvarnar som är kopplade till köksavloppet.

Energi och klimat

Effektiv energianvändning

Genom att byggnaden har ett bra klimatskal uppnås god energiprestanda. Det handlar om att de ska ha välisolerade fasader, tak, golv och fönster samt energieffektiva installationer.

Byggnaders energianvändning på kvartersmark

Krav på byggnaders energianvändning:

• Norra 2, Brofästet och Gasverket: bostäder 55 kWh/m² och lokaler 45 kWh/m² köpt energi med el till värme och tappvatten viktat med en faktor 2
• Södra Värtahamnen: bostäder 50 kWh/m² och lokaler 45 kWh/m² nettoenergi
• Befintliga byggnader i Gasverket: målsättning 50 % reduktion

Byggaktörer i Norra Djurgårdsstaden ligger en bra bit över det ställda energikravet, men samtliga byggaktörer klarar BBR-kravet med råge, t ex Stockholmshems i Brofästet ligger på uppmätta värden plusenergihus på 32,5 kWh/m² enligt kravet för Norra Djurgårdsstaden och på 13,3 kWh/m²  A_temp och år räknat enligt BBR. I genomsnitt ligger Norra 2 på 67 kWh/m² som ligger 22 % över NDS-kravet, men 26 % under då gällande BBR-krav. I genomsnitt ligger Brofästet på 67 kWh/m² vilket är 12 % över Norra Djurgårdsstadens krav, men 23 % under då gällande BBR-krav.

Diagram 3.8 Genomsnittlig energiprestanda per etapp, kWh/m² Atemp och år

Om endast köpt energi (räknat enligt gällande BBR) redovisas ligger Norra 2 i genomsnitt på 58 kWh/m² och Brofästet på 48 kWh/m², se diagram 3.8 samt även tabell 3.6 och 3.7. Det ska därför poängteras att den data som presenteras under resultatredovisningen inte är jämförbar med hur beräkning görs enligt BBR där ingen viktning sker och solenergi får tillgodoräknas. För Brofästet har Norrterna (tidigare Oscar Properties) och Åke Sundvall inte redovisat statistik, Riksbyggen har inte redovisat då byggnaden ännu inte varit i drift i två år än. För Norra 2 har Amasten (tidigare SSM) inte redovisat sina uppmätta värden.

Norra 2

Norra 2 var den första etappen där skarpa energikrav samt viktningsfaktor 2 för elvärme infördes. Alla byggaktörer är anslutna till fjärrvärme och har FTX-system för luftbehandling. I etappen var det möjligt att tillgodoräkna all egenproducerad energi. Formfaktor, andel av fönsterarean och isoleringsprestanda på klimatskal varierar. Sämre förutsättningar kunde delvis kompenseras med installationstekniska komponenter som solfångare, solceller och avloppsvärmeväxlare.

Samtliga byggaktörer (förutom Amasten) har lämnat in uppmätta värden och kraven uppfylls inte. Staden och byggaktörerna har i dialogmöten fortsatt diskussionerna om orsaker till avvikelserna. Därefter har det tagits fram en strategi för att åtgärda brister och fel för att nå kravet. Samtliga byggaktörer rapporterar större värmeförluster än beräknat, framför allt för ventilation, VVC-förluster och köldbryggor. Andra orsaker som identifierats är problem med mätare, injustering av systemen och felkopplingar som inte upptäckts förrän vid garantibesiktning. Varmvattenanvändningen är i nästan alla byggnader lägre än schablonvärdet. Fastighetsenergin har minskat efter den första redovisningen av uppmätta värden. De installerade avloppsvärmeväxlarna och solfångarna uppnår inte leverantörernas utlovade prestanda.

Mätning av energianvändning i garage behöver ses över. Intrimning och justering av systemen samt åtgärder av bygg- och installationstekniska fel pågår. Det finns även brister i överlämningen från projektering till byggproduktion och från byggproduktion till förvaltning. Byggaktörerna har presenterat resultatet av arbetet efter uppvärmningssäsongen 2021, se diagram 3.10. Normalisering i uppföljningsskede har gjorts enligt Boverkets föreskrifter BEN, och förbättras och utvecklas kontinuerligt. BBR-stapeln visar resultat på uppmätta värden omräknade enligt BBR dvs. solel tillgodoräknas, normalårskorrigering, men ingen viktning med faktor 2.

Dialogmötena har bidragit till viktiga insikter och lärdomar för byggandet av energieffektiva byggnader igenom hela byggprocessen – från projektering och byggproduktion till drift och förvaltning. Det finns förbättringspotential i alla delar av byggprocessen – från projekteringsskeden, energisamordning, relationshandling, till överlämning till driftpersonal och förvaltning. Uppdatering av uppmätta värden efter åtgärder har skett under hösten 2020. Erfarenheterna är unika och kommer att bidra till kompetenshöjning i hela byggbranschen. Tack vare en aktiv och transparent samverkan mellan alla parter har det skapats en betydelsefull kunskapsplattform och är uppskattat av byggaktörerna.

Diagram 3.9 Energiprestanda Norra 2, kWh/m² Atemp och år

• Bonava: Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation, avloppsvärmeväxlare och solceller. De projekterade värdena justerades upp med 8 kWh/m² då komfortgolvvärmen inte var medräknat. Uppmätta värden beror på att avloppsvärmeväxlaren och solceller har presterat sämre än beräknat och att varmvattenanvändning har normaliserats (BEN) från 14,8 kWh/m² till 21,8 kWh/m². Värmeanvändningen är enbart 1 kWh/m² högre. Obalans i ventilationssystemet, hög innetemperatur och injusteringsbrister har åtgärdats.
• Amasten (tidigare SSM): Fjärrvärmesystem med FTX- ventilation och solceller. Solenergimätningen är undermålig och kunde inte avläsas. Varmvattenanvändningen är lägre än schablonvärdet vid normalisering (BEN). Uppföljningsrutiner behöver förbättras.
• Viktor Hanson: Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation samt solceller och solfångare. Värmeanvändning var högre på grund av felinstallationer av värmesystemet, solfångare och golvvärme samt mätfel vilket upptäcktes först vid slutbesiktning. Injusteringar har lett till att fel har åtgärdats, arbete med felsökning och optimering pågår.
• Wallenstams bostäder: Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation och elproduktion i egna vindparker. Det finns brister i värmesystemet och fastighetselen är högre än beräknat. Förbättringar har skett i uppföljningsrutiner, identifiering och åtgärder av fel och brister samt injustering pågår fortfarande och har hittills gett bra resultat.
• Wallenstams förskola: Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation och elproduktion i egna vindparker. Värmeanvändning är hög på grund av att ventilationssystemet inte var behovsstyrt, viket resulterat i höga luftflöden, långa drifttider och höga inomhustemperaturer. Injustering och åtgärdsaktiviteter pågår och förväntas ge ett förbättrat resultat på värmeanvändning.
• Stockholmshem: Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation, avloppsvärmeväxlare och solceller. Värmeanvändning är högre på grund av mätfel och bristande injustering. Avloppsvärmeväxlaren var ur funktion. Brister i ventilations- och värmesystemet åtgärdas. Fastighetsenergi har kunnat reduceras avsevärt och ligger under beräknade värden såsom uppmätt varmvattenanvändning.
• Erik Wallin: Fjärrvärmesystem, avloppsvärmeväxlare, lägenhets egna FTX-aggregat samt solfångare och solceller. Brister i elbatterier i lägenhets-FTX-aggregat identifierades. Elansluten komfortgolvvärme behövde viktas med faktor 2 som resulterade i ett påslag av 11 kWh/m². Solfångaranläggningen uppnådde inte den utlovade prestandan och en felinstallerad avloppsvärmeväxlare fungerat inte. VVC-förluster är höga. Arbete med optimering pågår.
• Heba: Fjärrvärmesystem med FTX- ventilation, avloppsvärmeväxlare och solceller. Värmeanvändningen är högre på grund av högre VVC-förluster samt avloppsvärmeväxlare med sämre prestanda än beräknat. Den största avvikelsen är att varmvattenanvändningen beräknades till 20 kWh/m² enligt Svebys gamla schablon som sedan normaliserades (BEN) till 25 kWh/m². Åtgärder som har vidtagits är att minska högre luftflöden, översyn av FTX-prestanda och ventilationssystemet samt injustering av värmesystemet.
• Skanska: Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation och solceller. Värmeanvändning är högre på grund av mätfel och bristande injustering. Elkomfortvärme har inte viktats med faktor 2 och därför gjorts schablonpåslag med 8 kWh/m². Undermålig mätning hindrar felsökning och möjlighet att åtgärda brister.

Brofästet

Från och med Brofästet kan egenproducerad energi inte längre tillgodoräknas, detta ändrades dock under resans gång. Viktningsfaktor 2 för elvärme kvarstår. En särskild markanvisningstävling för plusenergihus genomfördes, det vill säga byggnader som producerar mer energi än de använder över året. Stockholmshems plusenergihus har en uppmätt energiprestanda på 32,5 kWh/m² (viktad med faktor 2 för eluppvärmning) och uppfyller kravet med god marginal. Norrterna (tidigare Oscar Properties) har trots flera påminnelser varken redovisat sina projekterade eller uppmätta siffror.

Svebys schablon för varmvattenanvändning är 25 kWh/m² och år. Större fokus har lagts på VVC- och andra systemförluster samt köldbryggor som har visat sig vara viktiga för byggnadernas energibalans. Några byggaktörer har geo-FTX med förvärmning av inkommande luft i FTX och några valde att installera avloppsvärmeväxlare. I Brofästet har fyra av nio av byggaktörer valt bergvärmepumpslösning och bara Stockholmshem utan fjärrvärme som spets.

Några byggnader togs i drift under 2021 och uppmätta värden för första driftåret saknas. Stockholms stad har även här genomfört dialogmöten för att dela erfarenheter från Norra 2 och förebygga uppkomsten av fel och undermålig uppföljning. Uppmätta värden ett år efter inflyttning för återstående byggaktörer kommer att redovisas 2022–2023. BBR-stapeln visar resultat på uppmätta värden omräknade enligt BBR dvs. solel tillgodoräknas, normalårskorrigering, men ingen viktning med faktor 2.

Diagram 3.10 Energiprestanda Brofästet, kWh/m² Atemp och år

• Tobin Properties: Bergvärmepump med hög prestanda och COP-faktor finns i båda byggnader med fjärrvärme som spetsvärme. FTX med GeoFTX-lösning förvärmer uteluft vintertid och kyler uteluft sommartid. Fastighetsenergi ligger något högre än beräknat.
• Einar Mattsson 1: Värmesystemet består av fjärrvärme kompletterat med FTX i ventilationssystem, el-eftervärmebatteri i lägenheterna, luftvärmelösning och avloppsvärmeväxlare. GeoFTX för förvärmning av luften fungerar väl, men solceller presterar sämre. Elansluten komfortgolvvärme har inte tagits med i beräkningen som belastar uppmätta värden med 22 kWh/m². Avloppsvärmeväxlare har inte fungerat väl och värmeanvändning och fastighetsenergi är hög. Brister som identifierades omfattar intrimning och reglering samt komplettering av mätare på rätt ställen.
• Stockholmshem: Byggnaderna är plusenergihus och har bra formfaktor, byggnads- och installationstekniska parametrar med hög prestanda (bergvärmepump, FTX, avloppsvärmeväxlare och solceller) i kombination med minimerade distributionsförluster. Systemverkningsgraden av solcellerna ökas genom återvinning av överskottsvärmen från växelriktarna som återladdar borrhålen samt optimerar bergvärmepumparna för tappvattenproduktionen sommartid. Goda erfarenheter av avloppsvärmeväxlare och solceller. En energisamordnare har funnits från projekteringen till idriftsättning. Tidigt togs en mätplan fram och styrning och övervakning av mätning var viktigt med regelbundna kvalitetsronder. En organisation skapades för uppföljning från och med inflyttning. Bra erfarenhet med utförandeentreprenad har gett bättre möjlighet till styrning av de viktiga delsystemen. Översyn av avfrostningsfunktionen i FTX:en och optimering av värmekurvor planerades göras under året på grund av den kalla vintern, men kunde inte utföras på grund av pandemin då tillgången till lägenheter varit begränsad. Funktionen i några borrhål har försämrats troligen pga. att de har blivit genomborrade. Trots dessa kvarstående behov för åtgärder har Stockholmshem en uppmätt energiprestanda på 32,5 kWh/m² (viktad med faktor 2 för eluppvärmning) och uppfyller kravet med god marginal vilket till stor del beror på ett välorganiserat team som arbetar med energifrågor igenom hela processen, just nu att bevaka och åtgärda de bristerna som uppstår.
• Norrterna (tidigare Oscar Properties) har trots flera påminnelser varken redovisat sina projekterade eller uppmätta värden.
• Åke Sundvall har inte redovisat korrekta uppmätta värden, dvs. bara uppmätt utan normalisering och normalårskorrigering.
• Besqab: Värmesystemet består av fjärrvärme kompletterat med FTX för luftbehandling och återvinning av värme. Byggnader har en bra formfaktor. Värmeanvändning är hög p.g.a. att VVC-förlusterna troligen är högre än beräknat och mätning av dessa planeras. En kartläggning av brister pågår fortfarande.
• Einar Mattsson 2: Värmesystemet består av fjärrvärme, FTX-ventilation, avloppsvärmeväxlare och solceller. Fastighetsel är hög med framför allt 13 kWh/m² för komfortgolvvärme vilket inte fanns med i beräkningen. Elanvändning och solcellsproduktion behöver ses över.
• HSB: Värmesystemet består av fjärrvärme kompletterat med FTX i ventilationssystem och avloppsvärmeväxlare. Värme- och fastighetsenergianvändning är hög. P.g.a. entreprenadformen har HSB inte kunnat identifiera och åtgärda brister under de första två åren. Identifiering av brister med fler mätare och intrimning pågår.

Gasverket Västra

Gasverket består bland annat av befintliga byggnader med höga kulturhistoriska värden. Utmaningen är att väga dessa värden mot energieffektiviseringsåtgärder. För att nå kravet projekteras byggnaderna med välisolerade golvbjälklag och tak samt förbättrade energieffektiva fönster och luftbehandlingssystem, FTX. Nya byggnader utrustas med välisolerade, täta klimatskal och FTX. Energiförsörjning sker med fjärrvärme och fjärrkyla.

Diagram 3.11 Energiprestanda Gasverket Västra nya och befintliga hus, kWh/m² Atemp och år

• CA Fastigheter (Hus 7, Klätterverket): (befintlig byggnad): Uppvärmning sker med fjärrvärme och FTX-ventilationssystem med behovsstyrning. Åtgärder som genomfördes var tilläggsisolering av tak, väggar, fönster och golv och förbättring av täthet. Byggnaden projekterats för en förbättrad energianvändning med 63 % jämfört med ursprunglig energiprestanda. (Klätterverket var byggaktör, CA Fastigheter har därefter tagit över tomträtten.)
• Exploateringskontoret Gasklocka 2 (befintlig byggnad): Värmesystemet baseras på fjärrvärme och bergvärmepump för uppvärmning med ett effektivt FTX-ventilationssystem kompletterat med frikyla genom bergvärmepump. Beräknad energiprestanda ligger på 53–72 kWh/m² genom att en byggnad placeras i den befintliga byggnaden med nytt klimatskal och energieffektiva installationer.
• CA Fastigheter (Hus 8, Berghs) och (Hus 10 Sandvik) (befintliga byggnader): Värmesystemet baseras på fjärrvärme, energieffektiv FTX-ventilation. Åtgärder har vidtagits för att förbättra termisk isolering av fasader, tak, golv och fönster vilket beräknas medföra en förbättring med 67 %. av den ursprungliga energiprestandan.
• Region Stockholm (Hus 9, Spårvägsmuseet, befintlig byggnad): Värmesystemet består av fjärrvärme med ett behovsstyrt FTX-ventilationssystem samt fjärrkyla.Tilläggsisolering av tak, väggar, fönster och golv samt förbättring av täthet är utförda. Energiberäkningen visar en förbättrad energiprestanda med 75 % och ett Um-värde på 0,62 W/m²K som nästan klarar nybyggnadskrav enligt BBR.
• Fastighetskontoret (idrottshall) (nybyggd): Värmesystemet består av fjärrvärme, FTX-ventilation samt solceller på taket. Byggnaden är projekterad enligt passivhusstandard (enligt FEBY) med ett energieffektivt klimatskal och ventilationssystem med smart styrning. Byggnaden har en bra formfaktor och läge mot berget utan stora glasytor (Um–värde är 0,2 W/m²K). Svårigheter att separera fastighets- och verksamhetsenergi i sådana typer av verksamheter bör noteras.
• SISAB (Bobergsskolan, nybyggd): Värmesystemet baseras på fjärrvärme, CAV- ventilation, FTX och byggnaden har solceller på delar av taket. Skolan har inte varit i drift i två år.
• Vectura (Hus 11, förskola): Värmesystemet baseras på bergvärme med FTX och fjärrvärme. Bergvärmen används för värme och fjärrvärme används för varmvatten samt fungerar som spetsvärme. GeoFTX-lösning förvärmer uteluft vintertid och kyler uteluft sommartid. Ombyggnad av Vecturas förskola (befintlig) visar en förbättring på 54 % jämfört med den ursprungliga energiprestandan. Tillbyggnaden har samma system och projekterats med god marginal i bygghandling.
• CA Fastigheter (Hus 20, Systembolaget): (befintlig byggnad): Värmesystemet består av fjärrvärme och FTX-system och har kompletterats med tillåtna åtgärder på klimatskalet som tilläggsisolering av tak, väggar, fönster, golv och täthet. Dessa åtgärder bidrar till en förbättring av energiprestanda på 62 % jämfört med ursprunglig energiprestanda. Byggnaden är i bruk och uppföljningen efter ett år visar en prestanda på 82 kWh/m² vilket motsvarar ca 61 % förbättring jämfört med ursprunglig energiprestanda.

Övriga:

Jackproppen

• Fastighetskontoret har byggt en välisolerad parkleksbyggnad med bergvärmepumpsanläggning, FTX-ventilationssystem och solceller på taket. Den beräknade energianvändningen är 40 kWh/m² A_temp.
• Erik Wallin, bostäder, har inte redovisat statistik.

Södra Värtan

Ett av tävlingskriterierna vid markanvisningen var att anamma lägre energiprestanda som 40 och 45 kWh/m² A_temp, nettoenergi. Projekterade värden ligger generellt under kravnivåer, men det är i tidiga skeden. I dessa etapper är det mer fokus på varmvattencirkulation och andra systemförluster.

Södra Värtan Norra har redovisat programhandling för Niam Hangö, 44 kWh/m²  A_temp, och Niam Neapel, 38 kWh/m² A_temp.

Byggbodar

Från och med Norra 2 ställs krav på att byggbodar ska vara energieffektiva och att el som används för bodetablering och byggarbetsplats ska vara miljömärkt.

Krav byggbodar:

För uppvärmning av byggbodar används om möjligt energikällor med låg primärenergifaktor. Elvärme tillåts om behovet av köpt el understiger 4 000 kWh/år för en kontorsbod och 5 000 kWh/år för en manskapsbod. Elen som används under byggproduktionen ska vara miljömärkt.

Diagram 3.12 Uppmätt energianvändning för byggbodar i Norra 2, kWh/år.

• Bonava har inte lämnat en förklaring till den höga energianvändningen.
• Erik Wallin, Wallenstam och Viktor Hanson hade inte separata mätare för kontors- och manskapsbod.
• Stockholmshem, HEBA och Skanska hade gemensam etablering.
• Norrterna (tidigare Oscar Properties) har inte redovisat resultat trots flera påminnelser.

Diagram 3.13 Uppmätt energianvändning för byggbodar i Brofästet och Jackproppen, kWh/år

Krav: manskapsbod 7 000 resp kontorsbod 4 000

• Tobin Properties och Besqab har inte lämnat förklaring till den höga energianvändningen. För att minska energianvändningen installerade Besqab en värmepump för etableringen.
• Fastighetskontorets parklek har inte lämnat en förklaring till den höga energianvändningen.
• Erik Wallin och Norrterna (tidigare Oscar Properties) har inte lämnat uppgifter.

Allmän platsmark

Sopsug

Energianvändningen i sopsugssystemet har effektiviserats, men eftersom systemet inte är fullt utbyggt nås inte målnivåerna. Jämfört med tidigare år har energianvändningen för restavfall, plastförpackningar och tidningar minskat. Målnivån för restavfallet har uppnåtts.

Belysning

Energianvändning för belysning beräknas ligga på 171 000 kWh år 2021. Det är en ökning jämfört med år 2020 som beror på att en ny belysningsanläggning i området Brofästet har driftsatts under året. Snittanvändning för Norra Djurgårdsstadens belysning ligger på samma nivå som år 2020, 1,75 kWh/km. Arbetet med att utveckla den offentliga belysningen fortgår och fler åtgärder för att ytterligare spara energi är planerade. Exempel på aktuella arbetsmoment är utvärdering av närvarostyrd belysning i drift och utveckling av redan energieffektiva gatuarmaturer.

Energianvändning under byggproduktion

Stockholms stad ställer krav på drivmedel, fordon och arbetsmaskiner. Den energi som används under byggproduktionen är en liten del av den totala energianvändningen under livscykeln. Under 2021 användes 361 m³ diesel för arbetsmaskiner och fordon och sedan 2013 totalt 3 432 m³ diesel (inkl biodiesel såsom HVO 100).

Fossilfritt 2030

Fossila bränslen bidrar till utsläpp av klimatgaser. Målet för Norra Djurgårdsstaden är att det ska vara fossilfritt 2030 vilket innebär att enbart förnybara bränslen ska användas under byggproduktion och i energiförsörjningen till byggnader och transporter. Dessutom ska förnybar energi produceras lokalt.

Fossilfri byggproduktion

I stadens entreprenader är drivmedel till stor del från fossila, men elen är 100 % förnybar. Bränsle till arbetsmaskiner och fordon utgörs till allra största del av diesel, både diesel av miljöklass 1 och HVO100. Under år 2021 har ett arbete bedrivits för att öka andelen förnybart bränsle i stadens egna entreprenader, vilket har resulterat i att 130 m3 diesel ersattes med biodrivmedel. HVO100 används i entreprenadernas arbetsmaskiner, där det utgjorde 55 % av bränslet under året. Totalt har 35 % av bränslet som använts till arbetsmaskiner och fordon i entreprenaderna år 2021 varit förnybart.

Under år 2021 har också följande åtgärder vidtagits för att minska fossila drivmedel för stadens egna entreprenader på allmän platsmark:

Ytterligare en tankstation för HVO100 har etablerats i Norra Djurgårdsstaden. Numera finns tre tankstationer för förnybar diesel. I alla upphandlade entreprenader ställs krav på minst 20 % förnybar energi som drivmedel till arbetsmaskiner och fordon. Detta resulterade i en tydlig ökning av användning av HVO och användning av enstaka elfordon. I två entreprenader som upphandlas under år 2021 har krav ställts på att alla tunga fordon ska gå på förnybara bränslen. I en entreprenad har krav ställts på att mindre arbetsbåtar ska vara eldrivna. Bygglogistikcenters slinglastbil drivs numera med el. Ett energilagersystem i samspel med en ellastbil och solceller kommer testas samt på vilket sätt en laddinfrastruktur kan optimera elanvändningen av både arbetsmaskiner och fordon på en byggarbetsplats.

Fossilfritt transportsystem

För att underlätta för boende och verksamma att ställa om till ett fossilfritt transportsystem krävs nationella regleringar.

I Norra Djurgårdsstaden byggs elladdning ut, både i garage och på gatan. Totalt har 14 % av bilplatserna på kvartersmark elladdning och 8 % av bilplatserna på allmän platsmark.

Behovet av elladdningsplatser har ökat kraftigt de senaste åren. Därför har även kravet justerats för kommande markanvisningar till minst 50 %. Se tabell 3.9.

Kravet på att förbereda för elladdning har lett till att 15 % av bilplatserna har elladdning. På allmän platsmark finns särskilda parkeringsplatser för bilpoolsbilar med elladdningsmöjlighet och en snabbladdningsstation tillgänglig för alla.

I Brofästet har 25 % av bilplatserna elladdningsmöjlighet.

Biokol som kolsänka

De flesta planteringarna utmed gatorna i området är växtbäddar som är utformade för att ta emot och fördröja dagvatten. Växtsubstratet består av biokolsinblandad makadam. Biokolet kommer från stockholmarnas trädgårdsavfall och har goda egenskaper, som jordförbättring samt att den binder CO₂. Genom att använda biokol i Norra Djurgårdsstaden bidrar projektet till en kolsänka. Hittills har motsvarande 5 380 ton CO₂ bundits.

Lokal produktion av förnybar energi

Kvartersmark

Krav:

• Produktion av 2 kWh/m² solel alternativt 6 kWh/m² solvärme eller en kombination av dessa två.
• Energiproduktion anges i kWh/m²  A_temp och år.

Under 2021 har 710 MWh solenergi producerats på taken och fasader i färdigbyggda etapper. Samtliga byggaktörer från och med etapp Norra 2 generar solenergi lokalt och klarar kravet genom att installera solanläggningar på taken. Solceller producerar el och solfångare producerar värme. För Norra 2 och Brofästet redovisas uppmätta värden för lokal produktion av solenergi och för resterande etapper redovisas projekterade värden, se tabell 3.10. Alla byggaktörer utom Wallenstam i Norra 2 producerar solenergi lokalt. Wallenstam har i stället förnybar energi som kommer från regionala, nybyggda vindkraftverk. Stockholmshems plusenergihus i etapp Brofästet påverkar etappens resultat positivt. Solcellernas yta på Jackproppens parklekshustak är stor i förhållande till byggnadens yta vilket resulterar i hög produktion. Jackproppen, Erik Wallin, har inte redovisat statistik. För de befintliga byggnaderna i Gasverket Västra ställs inga krav på lokal solproduktion.

Byggaktörer uppmanas säkerställa bra uppföljning genom korrekt installation av mätare på solanläggning.

Diagram 3.14 Genomsnittlig lokal produktion av förnybar energi per etapp, kWh/m² Atemp och år

Norra 2

Alla byggaktörer utom Amasten (tidigare SSM) visar goda resultat på den uppmätta egenproducerade energin. Uppföljningen visade att mätrutiner behöver förbättras. Att produktionen i Norra 2 är högre än kravet beror troligen på att byggaktörer fick tillgodoräkna sig detta i energiberäkningen.

Diagram 3.15 Lokal produktion av förnybar energi i Norra 2 kWh/m² Atemp och år

• Amastens solanläggning är på Bonavas byggnad. På grund av bristfällig mätning var det inte möjligt att verifiera solelsproduktionen, Överföringen av uppföljningsrutiner var bristfällig i samband med överlåtelse till Amasten.
• Wallenstams förnybara energi kommer från nybyggda vindkraftverk utanför Stockholm, som försörjer byggnaden med både fastighets- och hushållsel. Här redovisas enbart fastighetselen.

Brofästet

Diagram 3.16 Produktion av solenergi i Brofästet kWh/m² Atemp och år

• Tobin Properties och Einar Mattsson utvärderar anläggningen som bör leverera mer energi enligt projekterade värden.
• Stockholmshem har installerat solceller som producerar 23 kWh/m² vilket är mer än de beräknade 18 kWh/m². Energisystemet är optimerat för att kunna utnyttja solel maximalt för egen användning.
• Norrterna (tidigare Oscar Properties) har inte lämnat några uppgifter trots flera påminnelser.
• Åke Sundvall har på grund av ogynnsamt läge fått tillåtelse att placera solceller i kommande projekt i Gasverket Östra.

Gasverket Västra

I Gasverket Västra finns inga solceller på befintliga byggnader på grund av den kulturhistoriska klassningen inte tillåter det.

Diagram 318 saknas. :(

• Sisab (Bobergsskolan): Den solel som produceras på den nya byggnaden täcker både nya och befintliga byggnader.
• Fastighetskontoret (Hjorthagshallen): ligger på 3,3 kWh/m² vilket är bättre än det projekterade 2 kWh/m².

Jackproppen

• Fastighetskontoret (parklekshus) beräknas producera 7,5 kWh/m² A_temp solel.
• Erik Wallin beräknas producera 5,3 kWh/m² A_temp solel. Siffrorna som redovisas baseras på programhandling, inskickat 2016. Projektet är färdigställt men byggaktören har ännu ej levererat uppdaterad statistik.

Starkströmmen Elementica

Starkströmmen beräknas producera 21,1 kWh/m² A_temp solel.

Södra Värtan Norra

Niam har projekterat 2 kWh/m² A_temp solel i två projekt, Hangö och Neapel.

Allmän platsmark

Solcellerna på masslogistikcentrets anläggning producerade cirka 250 MWh under 2021 och täcker energibehovet för anläggningen. De försörjer bland annat sorteringsverk, belysning, vattenreningsanläggningen, vågar och ventilationssystem.

På bygglogistikcentret producerades 2021 cirka 20 MWh vilket bland annat kommer att försörja en ellastbil som upphandlats under 2021.

Låg klimatpåverkan

I projekterings- och byggfasen uppstår stor klimatpåverkan beroende på vilka material som används. Alla byggaktörer och stadens projektörer ska, i tidigt skede, utföra klimatberäkningar för byggnaden och anläggningen.

Kvartersmark

För att förenkla beräkningsmetodik och öka jämförbarheten deltar Norra Djurgårdsstaden i ett innovationsprojekt, finansierat av Energimyndigheten, för att testa och utvärdera Byggsektorns miljöberäkningsverktyg. Samarbete med de kommunala bostadsbolagen har inletts. Eftersom utvecklingen av Värtahamnen har försenats kommer utvärderingen av byggnader inte kunna genomföras som tänkt. Fokus har därför lagts på klimatberäkningar för anläggningar, se nedan.

I Kolkajen planeras det för tre första träbyggnaderna i Norra Djurgårdsstaden med sammanlagt 290 bostäder.

Allmän platsmark

Arbetet med att ta fram rutiner och ansvar för att genomföra klimatberäkningar på allmän platsmark har fortsatt under 2021. Bland annat har en beräkning gjorts av de olika lösningarna för kajstråket i Kolkajen.

En genomgång av hela Kolkajens detaljplans alla entreprenader på allmän platsmark samt byggnader på fastighetsmark kommer göras under 2022. Syftet är att ta fram en översikt och identifiera de viktigaste delarna att fokusera på för att minska klimatpåverkan.

För att bedöma klimatpåverkan från inbyggt material på allmän platsmark sammanställs materialåtgången från mängdförteckningar, se tabell 3.10 nedan. Markförhållandena i Västra var sämre och därför anlades mer påldäck. Påldäck byggs upp med pålar och en betongöverbyggnad som sedan gatorna byggs på. Påldäcken består av betong, stål och armering vilket bidrar till en hög klimatpåverkan. En annan bidragande orsak är att cortenstål används för att bland annat rama in växtbäddar. En uppskattning av klimatpåverkan per detaljplan redovisas i tabell 3.11.

Genom att byta ut fordonsbränslen till förnybart och undvika transporter i samband med byggande av allmän platsmark minskades emissioner under 2021 med motsvarande 1 065 ton CO_2e. Varav 319 ton CO_2e på grund av ökad användning av HVO i stadens egna entreprenader, 70 ton på grund av användning av HVO100 för masslogistikcentrets transporter och 734 ton CO_2e på grund av lokal hantering och återanvändning av massor och därigenom undvikt onödiga transporter.

Under år 2021 har krav ställts i alla upphandlade entreprenader om maximalt utsläpp av CO_2e per viktenhet cement och stål. I en entreprenad (Lidingöbrons fäste) har 20 % och 50 % slagg ersatt motsvarande mängd cement i betong till påldäck och tillfällig bottenplatta. I upphandling av en entreprenad har krav ställts på inblandning av slagg i betong för att minska klimatbelastningen. Testkuber med ingjutning av slagg i olika andelar upp till 65 % slagg har också utförts under år 2021. Krav har ställts på redovisning av återanvänt material i alla stadens egna entreprenader. Återvunnet material i entreprenader under året har bestått av massor, natursten och parkutrustning.

Hållbara byggnader

Människor tillbringar merparten av tiden inomhus, därför är det viktigt med god inomhusmiljö. Byggprodukterna kan innehålla farliga kemiska ämnen som innebär miljö- och hälsorisker. Själva produktionen och produktens eller materialets ursprung kan också innebära miljömässiga och sociala risker som hot mot biologisk mångfald och mänskliga rättigheter.

Inomhusmiljö

För att säkerställa en god inomhusmiljö är kvalitetssäkring under byggproduktion och behovsstyrd ventilation avgörande. Dagsljus påverkas framförallt av stadsstrukturen. Därför är tidig samverkan mellan arkitekt, energi- och innemiljöexperter av stor vikt.

Krav: Miljöbyggnad nivå Guld ska uppnås för innemiljön.

Cirka 80 % av byggaktörerna når nivå Miljöbyggnad Guld på indikator för inomhusmiljön. Se tabell 3.12. De avvikelser som förekommer rör främst termiskt klimat sommartid på grund av varmare väder och ökad solinstrålning och dagsljus till följd av tät bebyggelse.

En utmaning i Södra Värtan och Valparaiso är lågfrekvent buller från fartyg som ligger i hamnen. Det saknas typgodkända fönster på marknaden som klarar låga ljudfrekvenser. För att kunna bygga bostäder och skola i den södra och mellersta delen av Södra Värtan samt i Valparaiso, behöver bullret från färjorna skärmas av. De nya kontorsfastigheterna fungerar därför även som bullerskärm.

Norra 2

I Norra 2 uppnådde sex av nio byggaktörer Guldnivån. Skanska och Amasten har beviljats avsteg från dagsljuskravet på grund av stadsstrukturen i området som genom sin tättbebyggda karaktär minskar dagsljuset på några av de lägre våningarna. Bonava har en icke-godkänd avvikelse. Samtliga byggaktörer har lyckats balansera dagsljus och termiskt klimat sommar med hjälp av innovativa fönsterplaceringar, skuggande balkonger och frikyla. Byggaktörer har även arbetat aktivt med radon- och fuktsäkerhet både i konstruktioner och i byggprocessen.

Brofästet

I Brofästet uppnår åtta av nio byggaktörer Guldnivå sammantaget på inomhusmiljön. HSB har beviljats avsteg från dagsljuskravet, även här på grund av den täta bebyggelsen.

Gasverket Västra

I den här etappen har hittills åtta av nio granskade byggnader uppnått nivå Guld på innemiljöområdet. Precis som i de andra etapperna är det främst indikatorerna dagsljus och termiskt klimat sommar som är utmaningen. Flera av de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna inom gasverksområdet har haft begränsade möjligheter att uppfylla vissa av de bedömda indikatorerna. De byggaktörer som jobbar med dessa byggnader har dock arbetat hårt för att uppnå bästa möjliga resultat och kommer att utföra brukarenkäter några år efter färdigställandet.

Exploateringskontoret (Gasklocka 2, scen) Här planeras en ny kulturscen med en salong med plats för över 2 000 i publiken och en bankettsal för 1 000 personer på översta planet med en takhöjd på 14 meter. Hänsyn har tagits för tilluftstemperaturer och ventilationsflöden för att se vilken rumstemperatur som fås vid olika driftsfall. Byggnaden beräknas bli klar 2025 och målet är att uppnå nivå Guld för innemiljön.

CA Fastigheter (Hus 7, Klätterverket) Här är den termiska balansen viktig eftersom det påverkar verksamheten. CA Fastigheter har vid projekteringen av ventilationssystemet lagt särskilt fokus på att den ekvivalenta temperaturen alltid ska vara optimal.

CA Fastigheter (Hus 8, Berghs) Här finns det undervisningssalar, kontorsrum och föreläsningsaula. För indikatorn dagsljusfaktorn kommer inte BBR-kravet kunna uppnås då inga nya fönster får byggas. Byggnaden kommer dock kunna uppnå nivå Guld på innemiljön för övriga indikatorer.

Region Stockholm (Hus 9, Spårvägsmuseet) består av fyra plan som renoverats av Trafikförvaltningen, Region Stockholm. Under renoveringen har stor vikt lagts på placeringen av olika arbetsytor för att maximera dagsljusinsläppet. Byggnadens äldre fönster har kompletterats med isolerglas för att klara energikraven. Byggnaden uppnår med dessa kompletteringar slutligen nivå Silver för innemiljön.

CA Fastigheter (Hus 10, Sandvik) har omvandlats till kontor och kommer att uppnå nivå Guld på innemiljön.

Vectura (Hus 11, förskolan Anna) har omvandlat till förskola i ett plan. Förskolan har en kreativ planlösning som prioriterar öppenhet mellan avdelningar och rum. Ett bra inneklimat har åstadkommits bland annat genom välisolerade väggar och fönster. Byggnaden uppnår därigenom nivå Guld för innemiljön.

SISAB (Bobergsskolan) har flera öppna miljöer vilket har ställt särskilda krav på god akustik. Inneklimatet i byggnaden har simulerats för att säkerställa bra inneklimat både sommar och vinter. Bedömningar av solstrålningsvariation är utförd så att hänsyn tas till variation i solvandring under året. Byggnaderna har fuktsäkerhetsprojekterats enligt Bygga F, vilket innebär att fuktkritiska konstruktioner identifieras och hanteras systematiskt. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön.

Fastighetskontoret (Hjorthagshallen) har 3 våningsplan innehållande en stor idrottshall samt flera omklädningsrum, kök, servering, läktare med mera. Hallen rymmer 300 personer inklusive idrottare och åskådare. Lokalen används för inomhussporter med omklädningsrum och duschar vilka ger en fuktpåverkan och ett fukttillskott till inomhusluften. En fuktsäkerhetsbeskrivning har därför följts för att öka kvaliteten i projektets fuktsäkerhetsarbete och för att föra fram beställarens krav på fuktsäkerhet. Byggnaden har även uppförts som radonskyddad byggnad. Samtliga rör- och kabelgenomföringar genom bottenplattan är radontätade. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön.

CA, Fastigheter (Hus 20, Systembolaget) omfattar en butik med personalutrymmen. Övriga våningsplan har utformats till kontor för olika hyresgäster. Särskild hänsyn har tagits till att dämpa ljud i byggnaden. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön.

Jackproppen

Fastighetskontoret har uppfört en ny byggnad för parklek i Jackproppen. För byggnaden har termiskt klimat sommartid varit en utmaning på grund av stora fönsterytor och tydligt söderläge. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön.

I Jackproppen uppför Erik Wallin bostäder. Kvalitén på bland annat termiskt klimat i byggnaden kommer preliminärt att verifieras genom godkända resultat från enkäter utförda enligt SGBC:s rekommendationer när byggnaden varit i drift minst ett år max tre år.

Byggmaterial

Alla material som byggs in och används i Norra Djurgårdsstaden dokumenteras och kontrolleras ur kemikaliesynpunkt utifrån försiktighetsprincipen.

Samtliga byggaktörer och stadens projektörer samt entreprenörer använder något av de nationella miljöbedömningssystemen. De dokumenterar material samt rapporterar uppkomna avvikelser. I dagsläget ställs inte krav på temporära material som byggställningar, byggstängsel och tillfälliga belysningsstolpar.

Krav:

• Från och med Norra 2 ska produkter klara krav på innehåll och dokumentation motsvarande innehållskriterierna i nationella bedömningssystem. PVC, hormonstörande ämnen samt zink och koppar får inte förekomma. Alla produkter ska dokumenteras i en digital loggbok. Detta gäller även vid upphandling av entreprenader. Norra 1 och Västra har frivilliga åtaganden.
• Produkternas innehåll ska vara deklarerad i en byggvarudeklaration och kontrolleras mot nationella miljöbedömningssystem utefter kemiskt innehåll och livscykelkriterier samt dokumenteras i digital loggbok.
• Om materialkraven inte uppnås, beslutar staden om att godkänna eller avslå avvikelsen. En avvikelse godkänns när det saknas alternativ (avsteg). Avvikelse medges inte om kravet inte omhändertagits.

Kvartersmark

Varje byggnad innehåller 100–400 unika produkter. Erfarenheter visar att ett stort antal avvikelser kan vara en signal om att byggaktören har ett systematiskt arbetssätt att hantera dessa. Det förekommer dock att material som inte uppfyller krav byggs in utan stadens godkännande och dessa hanteras alltid som en avvikelse. Se tabell 3.13.

Allmän platsmark

I anläggningsprojekt på allmän platsmark har 104 unika produkter rapporterats under 2021. Majoriteten av varorna (91 av 104) uppfyller Norra Djurgårdsstadens materialkrav, vilket signalerar att entreprenaderna har ett systematiskt arbetssätt för att hantera materialval. Erfarenheter visar att ett stort antal avvikelser också kan vara en signal om att entreprenaden har ett systematiskt arbetssätt att hantera dessa. Det förekommer dock att material som inte uppfyller krav byggs in utan stadens godkännande och dessa hanteras alltid som en avvikelse. På allmän platsmark dokumenteras också bränslen och andra förbrukningskemikalier som ofta ger upphov till avvikelser. Avvikelser uppstår ibland på grund av okunskap hos leverantörer om arbete med miljöbedömning.

För att bidra till bättre arbetsförhållanden i produktionen av natursten ställs etiska krav i entreprenadupphandlingarna. Under 2021 har all sten kontrollerats och kraven uppnåtts, förutom i en entreprenad där inget krav ställdes och underlag saknas för att kunna bedöma om kravet uppfylls. Under 2021 har inget tryckimpregnerat virke använts. Sju av åtta trävaror som används är miljömärkta varav sex med FSC och en med PEFC.

Det ställs också krav på entreprenörer att göra en självskattning gällande etiskt ansvar i leverantörskedjan. Resultatet visar att entreprenörerna arbetar med frågan i varierande grad. Vissa entreprenörer har ett systematiskt arbete och krav på uppförandekod gentemot underleverantörer, men generellt saknas systematiskt arbete för att säkerställa etisk leverantörskedja för material.

För att minska mängden miljö- och hälsofarliga ämnen och spridningen av mikroplaster har det införts krav på minskad användning av konstgräs och gummiasfalt. Där dessa typer av material krävs, har striktare kemikaliekrav införts. Kravet har också införts för byggaktörer i området under 2020. Under 2021 anlades konstgräs endast på tillfälliga padelbanor i Ängsbotten. Detta konstgräs var godkänt i BVB och uppfyller också de striktare kemikaliekrav som nämns ovan.

Naturgrus är en ändlig resurs. För att minska användandet av naturgrus ställs krav om att max 25 % av ballasten får vara naturgrus i anläggningsprojekt. Kravet uppfylls för ballast i platsgjutna konstruktioner och fabriksgjutna produkter som betongplattor och prefabricerade byggnadsdelar.

4. Låt naturen göra jobbet

Med genomtänkt utformning kan grönska och vatten fylla flera funktioner, bidra till synergieffekter och leverera ekosystemtjänster.

Skapa och förstärka ekosystemtjänster

Totalt har 137 400 m² grönytor som grön oas, gröna tak och gårdar hittills skapats i Norra Djurgårdsstaden. Andel grönyta av totalytan samt grön oas varierar från etapp till etapp, se tabell 4.1.

För Jackproppens bostäder redovisas siffror baserad på programhandling, inskickat år 2016. Projektet är färdigställt, men byggaktören har ännu ej levererat uppdaterad statistik.

Planeringen ägnar stor omsorg om naturens plats och roll i staden. För att stärka den biologiska mångfalden planeras grönytorna som spridningsvägar för insekter och djur. I ett av parkstråken finns en grodtunnel som kopplar till fuktstråk och dammar som byggts för att hantera dagvattnet. För att underlätta för insekter att förflytta sig sparas gamla ekar och nya planteras i spridningsstråken. Det byggs även holkar för pollinerande insekter, fåglar och fladdermöss på gårdar och tak.

Kvartersmark

Kravet på grönytefaktor (GYF) i kombination med dagvattenstrategin, bidrar till genomtänkta lösningar som gynnar biologisk mångfald, fördröjning av dagvatten och rekreativa funktioner på kvartersmark. Gårdens storlek och form, samt hur mycket väggar och tak som kan användas för växtlighet, spelar roll för hur stor ekoeffektiv yta som kan skapas. Hittills har cirka 26 400 m² gröna tak och 47 300 m² gårdar färdigställs, se tabell 4.2.

För att skapa funktionella och hållbara lösningar är det viktigt att byggaktörer och olika teknikområden samordnas i tidiga skeden. Växtbäddarna behöver också vara rätt konstruerade med väl tilltagna jorddjup för bibehållen funktion över tid, ha rikligt med växter och med seriekopplade dagvattenlösningar som renar och fördröjer samt tillför vatten till växtligheten. Det är också viktigt att anlagda lösningar är lätta att sköta, hålla i drift och att det finns skötselplaner.

Krav:

• En grönytefaktor, GYF på 0,6 ska uppnås för bostäder och på 0,4 för lokaler.
• Befintliga hus i Gasverket Västra omfattas ej, av kulturhistoriska skäl.

Byggaktörerna ska uppfylla en fastställd GYF som beräknar den ekoeffektiva ytan. Med få undantag har byggaktörerna efterlevt kravet, se diagram 4.1. I senare etapper planeras för fler sociala ytor och biotoptak. Biotoptak har djupare växtbäddar som magasinerar större mängder regnvatten och möjliggör ökad variation av växter. Det är viktig med samordning i tidigt skede, framför allt med konstruktör, eftersom lasterna blir större.

Diagram 4.1 Grönytefaktor i genomsnitt per etapp

Norra 2

Norra 2 var den första etappen med skarpa krav. Alla byggaktörer uppfyller kravet, men de höga ambitionerna som lades tidigt i processen har under arbetets gång sänkts. Till exempel har takkonstruktionerna inte alltid tagit hänsyn till tyngden från gröna tak, vilket ledde till att tunnare sedumtak slutligen valdes. Alla tak, bostadsgårdar och flera av väggarna nyttjas för att nå kravet. Gårdarna är utformade för att vistas i och upplevs som grönare än tidigare etapper.

Diagram 4.2 GYF per gård, Norra 2

• Stora Sjöfallet (Bonava, SSM, Viktor Hanson, Wallenstam): Mer varierade gröna tak än vanliga sedumtak, tre stora ekar, klätterväxter på fasad och integrerade balkonglådor, fågel- och fladdermusholkar. Arbetat med gestaltningsidéer som äng och sumpskog.
• Hornslandet (Stockholmshem): Många träd såsom ek och fruktträd, blommande perenner, ätbara växter, utspridd blomning över hela säsongen, klätterväxter på pergola och vajrar på husgavel, odlingsmöjligheter på terrassen, vattenutkasten på spaljerad mur.
• Sonfjället (Erik Wallin, HEBA, Skanska): Pilkoja, integrerade balkonglådor, naturligt arturval, regngård, djupa växtbäddar, ätliga växter, klätterväxter på husen i samspel med husens arkitektur.

Brofästet

I Brofästet uppfylls kravet med större marginal än i den tidigare etappen Norra 2. Men likt tidigare tenderar nivåerna att sänkas under processen. Det framgår tydligt att förståelsen för grönytefaktorn har ökat och att ett systemtänkande kring dagvattenhantering och integrerade planteringsytor har beaktats i tidiga skeden.

Diagram 4.3 GYF per gård, Brofästet

• Backåkra, gård 1 (Besqab, Norrtema, Åke Sundvall, Stockholmshem): Gård med bra växtdjup, dagvatten integrerat i gestaltningen, buskar med ätliga bär, raingardens, gröna fasader, välplanerade sociala ytor. Planeringen av gården är ett bra exempel på samordning mellan byggaktörer, landskapsarkitekter och VA-projektörer där dagvattnet omhändertas på ett hållbart sätt.
• Backåkra, gård 2 (Stockholmshem, Tobin Properties, Einar Mattsson): Stora ytor av ej underbyggd mark, stora sammanhängande gröna tak, stort jorddjup över bjälklaget på 800 mm. Nästan hälften av alla gröna tak är tjocka ängstak som gynnar bin och fjärilar. Genomgående arbete med dagvatten på gården som fördröjs med hjälp av kombinerat system av tak och regnbäddar (lokal grön-blå dagvattenhantering).
• Koppången, gård 1 (HSB, Riksbyggen): Takterrasser finns på alla hus och är tillgängliga för boende. Ett av taken har biotoptak med död ved och varierad växtlighet. Många sociala ytor med pergolor och gräsyta för lek. En stor ek centralt på gården. Dagvattenhantering integrerad i gestaltning.
• Koppången, gård 2 (Einar Mattsson): Kombinerade gröna tak med solceller. Synliga sedumtak, stor grön fasad på gavel och gemensamma takterrasser. En stor ek, blomsterprakt och faunadepåer på gården. Genomgående hög nivå på utredning och systemtänk. Seriekoppling i flera steg vilket gynnar både rening och fördröjning och utnyttjar all tänkbar yta inom kvarter för hantering av dagvatten. Höjdsättning är anpassad på bästa sätt för att undvika skador på byggnader samt att det finns möjlighet för större flöden att ytledes ledas bort från innergården.

Gasverket Västra

Med hänsyn till de kulturhistoriska värdena saknar de befintliga byggnaderna krav. Ytorna runt idrottshallen, skolan och förskolan utsätts för större påfrestning och används på ett annat sätt än kvartersgårdar, vilket gör det svårare att få in alla funktioner som önskas. Användningen kräver hårdgjorda ytor, vilket innebär att växtligheten fokuseras till kantzoner, tak och vertikala ytor.

Diagram 4.4 GYF per gård, Gasverket Västra

• Fastighetskontoret (Hjorthagshallen): Kravet uppnås inte, då byggaktören inte utnyttjat de åtagande som föreslagits för att höja poäng, bland annat möjlighet att komplettera sedumtak med högre och varierande växtbädd och biotopstärkande åtgärder. Begäran om avvikelse avslogs. Idrottshallen planeras med klätterväxter på vajrar längs husfasaden och skelettjord med dagvattenhanterande träd samt sedumtak.
• SISAB (Bobergsskolan): Ursprungligen bestämdes att idrottshallen, förskola och skola skulle uppnå en gemensam GYF. Detta ändrades dock i ett senare skede och resulterade i separata GYFer för de olika fastigheterna. Skolgården är liten, vilket kommer innebära stort slitage och därmed kräver hårdgjorda ytor och minskade möjligheter för utbredda och varierande planeringar. Ändå planterades djupa växtbäddar och många träd, varav flera ekar. GYFen ligger på 0,59 som godkändes då förutsättningar ändrades sent under processen.
• Vectura (Hus 11, Förskolan Anna): Förskolan har sedumtak, fruktträd, blommande träd och buskar samt klätterväxter mot staketet. Projektet är färdigställt men byggaktören har ännu ej levererat relationshandling. Redovisning baseras på systemhandling.

Övriga

• Jackproppen, Erik Wallin, ligger över 0,6, men redovisning baseras på programhandling inskickat år 2016. Projektet är färdigställt men byggaktören har ännu ej levererat uppdaterad statistik.
• Jackproppen, Fastighetskontoret (parkleken): Når inte kravet och resultatet är på 0,16 eftersom sedumtaket har för tunt jorddjup och fastigheten upptar hela kvartersmarken.
• Electriciteten, Ellevio ligger på 0,5 och uppfyller kravet.
• Södra Värtan Norra är i tidigt skede med värden högt över kravet. Här planeras för att använda taken mer än i tidigare etapper, t ex genom många biotoptak och takterrasser med sociala ytor. Tendensen är att resultaten sänks från tidiga skeden tills det att byggnaderna är färdiga. Viktigt är att säkerställa samordning mellan olika discipliner som landskapsarkitekter, konstruktörer, arkitekter och VA-projektörer.
• Neapel, Niam: Väl utnyttjade takytor både när det gäller sociala värden och grönska. Ängsvegetation, buskar och mindre flerstämmiga träd planeras med generöst jorddjup. Större delen av växtligheten är av naturligt arturval. Pergolor, faunadepåer och gröna väggar är inslag i gestaltningen. Vid gatunivån återfinns regnträdgård och ekar.
• Hangö, Bonnier och Niam: Intressant och realiserbart förslag som bygger på takterrasser i olika nivåer med lokalt upphöjda vegetationsytor med buskar och mindre träd. De har arbetat med ett stort naturligt arturval och diversitet i fältskiktet. På takterrasserna finns även vattenytor och en fontän.

Allmän platsmark

Grönstruktur

En högkvalitativ grönstruktur på allmän platsmark är avgörande för att möjliggöra ekosystemtjänster. Tillgång till grönytor främjar hälsa och välbefinnande. Grönytor ger även möjlighet till rekreation, rofylldhet och närhet till vardagliga naturupplevelser.

Grön- och parkytor har karterats om med tydligare kriterier som innebär att parkerna och sociotoperna nu klassificerats enligt friyteguiden. Totalt har hittills 33 400 m² parkyta skapats vilket ungefär motsvarar fem fotbollsplaner. Parkytorna motsvarar 11 m² per bostad. De flesta planteringarna utmed gatorna i området är växtbäddar som är utformade för att ta emot och fördröja dagvatten. Växtsubstratet består av biokolsinblandad makadam. Gatugrönska och växtbäddar uppgår totalt till 15 000 m².

Under året har 44 träd planterats. Träden ger skugga, sänker temperaturen och minskar effekterna av värmebölja. På gatorna leds vattnet till trädgropar och grönstråk med biokolblandad växtjord, vilket möjliggör att stora vattenmängder kan omhändertas, samtidigt som goda växtbetingelser säkerställs. Totalt har 590 träd av ett 20-tal olika trädarter planterats, se tabell 4.3.

Dagvatten

Norra Djurgårdsstaden anpassas till kommande klimatförändringar som översvämningar och torka. Tidigt i projektet togs en övergripande dagvattenstrategi fram som beskrev principer för omhändertagandet av dagvattnet. Den utgick från att fem- eller tioårsregn skulle kunna hanteras lokalt med växtbäddar, brunnar och ledningar. Kraftigare regn och skyfall krävde att områdenas höjdsättning utfördes på sådant vis, att dagvattnet kunde ledas på ytan till närmaste recipient i Husarviken och Värtan.

Dagvattnet hanteras i ett integrerat system som består av gröna tak och takträdgårdar i samspel med vattenflödet på gårdar, gator, gräsytor, regnträdgårdar, dammar och dagvattenledningar. Grönskan på gårdar, väggar och tak förstärker ekosystemet i parkerna och bidrar till ett robust ekosystem.

Dagvattenhanteringen i Norra Djurgårdsstaden regleras av Norra Djurgårdsstadens övergripande dagvattenstrategi samt projektspecifika riktlinjer för etapperna Gasverket, Kolkajen och Södra Värtan.

Gemensamt för hela områdets dagvattenhantering är att den regleras genom avrinningskoefficienter. Kraven på dagvattenhantering sammanfattas enklast genom nedan punkter:

• Den lokala höjdsättningen ska utformas så att dagvattnet i första hand leds till växtbäddar för fördröjning och rening. Målet är att minst 75 % av gator och torg ska ledas till växtbäddar för fastläggning av föroreningar och på så sätt inte öka belastningen på recipienten. För utformningen av kvartersmark gäller grönytor på kvartersmark ska anpassas till de lokala förutsättningarna för varje område och utformas så att rekreativa funktioner, växtval och miljöer stärker områdets ekosystem.
• Bostadskvarter ska utformas så att sammanvägd avrinningskoefficient inte överstiger 0.25. Kvarter med kontor och lokaler ska utformas så att sammanvägd avrinningskoefficient inte överstiger 0,40.
• Allt dagvatten från allmän platsmark och överskottsvattnet från kvartersmark, leds via inloppsbrunnar till växtbäddar med biokoljord som magasinerar vattnet samt säkerställer en god tillväxt. Växtbäddar stannar upp vattnet och leder det långsamt ned mot Husarviken. När behovet är som störst, vid störtregn, fångar dammar och fuktstråk upp vattnet som annars skulle orsaka översvämningar. Parker och andra grönområden kan magasinera stora mängder vatten.

I Norra Djurgårdsstaden har två områden identifierats där dagvattenhantering är en utmaning: Gasverket och Värtahamnen. De är plana, lågt liggande områden med befintlig byggnation. I båda dessa områden har det gjorts omfattande detaljutredningar för att identifiera åtgärder för att undvika vattensamlingar såsom höjdsättning, växtbäddar, våtmarker och diken.

5. Engagemang och lärande

En inkluderande process förutsätter möjligheten till deltagande och engagemang under alla faser av stadsutvecklingen. Kommunikation är nyckeln till intresse och delaktighet i stadsutvecklingsprocessen. Forskning, innovation, kunskapsutveckling och erfarenhetsåterföring är viktiga förutsättningar för att finna hållbara lösningar för komplexa utmaningar.

Kommunikationsinsatser

Hittills har 43 800 studiebesökare från fler än 120 länder besökt stadsutvecklingsprojektet. Drygt 4 000 samhällsbyggare har deltagit i kompetensutveckling, utöver det har på bygglogistikcenter utbildats 9 800 yrkesarbetare och tjänstepersoner, se tabell 5.1.

Innovationsprojekt

Sedan starten av Norra Djurgårdsstadens arbete med hållbarhetsprofilen har ett 40-tal FoU-projekt genomförts. För närvarande pågår ett 10-tal, se tabell 5.2.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Norra Djurgårdsstaden växer fram med allt fler boende och verksamheter, parallellt med bygg- och anläggningsproduktion. Det finns en nollvision för byggarbetsmiljön och projektet samverkar med alla byggverksamheter förebyggande för att nå en trygg och säker byggarbetsplats. Detta gäller bland annat inför öppnandet av ytor och lokaler samt fokus på gång- och cykeltrafikanter som rör sig i närheten av byggplatsområdet. Risker kartläggs och identifieras i planeringsskedet där stort fokus är på bygglogistik samt bygg- och anläggningsarbeten.

För att ytterligare stärka byggarbetsmiljöarbetet genomförs riktade startmöten med alla entreprenörer som ska verka i projektet. All yrkesverksam personal genomgår en webbutbildning för att få access till byggplatsområdet. Projektet har även ett aktivt samarbete med polis och räddningstjänst för att förebygga och säkerställa larm- och insatsarbeten. Ett exempel på detta är att projektet upprättar en egen larmrutin samt insatsplaner som tillställs SOS Alarm i syfte att underlätta för SOS-operatörerna samt optimera insatstiden.

För att underlätta att olika incidenter i form av observationer, tillbud och olyckor rapporteras, används ett digitalt rapporteringsverktyg. Antal rapporterade incidenter har under 2021, jämfört med 2020, minskat något. Detta förklaras av att projektet haft en lägre bostadsproduktion, se tabell 5.4.

Det finns en hög ambition och öppen attityd från alla entreprenörer att rapportera incidenter. Detta ökar möjligheten att arbeta med förebyggande åtgärder i tidiga skeden. Norra Djurgårdsstaden har från produktionsstart haft få arbetsplatsolyckor med sjukskrivning, jämfört med övriga i branschen. Trots det systematiska och förebyggande arbetet inträffade 2018 en dödsolycka. Under 2021 har projektet genomfört riktade ronderingar med fokus på trygga och säkra gång- och cykelleder. Projektet har även upprättat en PM Byggtrafikregler samt PM Trafikreglering som bl a säkerställer samverkan mellan bygg- och allmän trafik.