Norra Djurgårdsstadens

Hållbarhetsarbete

Pågående Uppdaterad: 2024-02-13

Reflow - Norra Djurgårdsstadens kretsloppsmodell

Stockholms stad bedriver ett ambitiöst hållbarhetsarbete och strävar efter att vara en global förebild inom hållbar stadsutveckling. Denna ambition har bland annat resulterat i nya stadsutvecklingsprojekt, såsom Hammarby sjöstad och Norra Djurgårdsstaden. I Norra Djurgårdsstaden pågår sedan flera år ett omfattande kravställnings- och analysarbete inom ramen för olika hållbarhetsaspekter. 

Med inspiration från Hammarbymodellen påbörjade Stockholms stad och KTH arbetet med att utveckla ansatsen till en kretsloppsmodell. Det skedde inom ramen för projektet Kretsloppsmodell 2.0 ett samarbete mellan KTH/Stockholms stad, med finansiering från Delegationen för hållbara städer (2011-2013).

Illustration som visar en kretsloppsmodell.
Kretsloppsmodell 2.0

Resultatet fick stor nationell och internationell uppmärksamhet då modellen visade komplexiteten av resursflöden i en stadsdel och möjligheten att skapa cirkulära flöden. Med Kretsloppsmodell 2.0 som grund fortsatte arbetet internt inom staden för att förenkla den komplexa modellen. För att på ett enkelt och visuellt sätt visa och förklara stadens dolda flöden togs konceptet REFLOW fram.

Från forskningsprojekt till kommunikation

Den första ansatsen var att tillsammans med en digitalbyrå ta fram ett lustfyllt och interaktivt material som riktade sig till femteklassare. Att på ett förenklat manér visa stadens dolda flöden. Det resulterade i en webblösning där animationer och illustrationer visade flödena av vatten, energi och material. Den förenklade modellen saknade storheter som hur mycket energi eller vatten som används i stadsdelen, och vilken miljöpåverkan det bidrar till. Vad är klimatpåverkan eller övergödningen från energi- och vattenanvändning?

En bild som visar startsida på Reflow webbplats. Illustration som visar stadens flöden energi, vatten och material.

Upptäck: REFLOW Visualisering av stadens kretslopp, förklarat på enkelt sätt

2017 inleddes arbetet med att på en vetenskaplig grund utveckla en modell, som skulle kunna fyllas med data, för att ge information om storheter och påverkan. Genom projektet Norra Djurgårdsstadens Resursflöden som finansierades av Naturvårdsverket (2017-2018) utvecklades i samarbetet med KTH Urban Accounting Model – en modell för att strukturera data som behövs för att samla in och analysera stadens resursflöden. Även i projektet Connected SRS – Uppkopplade Norra Djurgårdsstaden har tillgången till digital data utforskats.

När erfarenheter och kunskap som genererats i ovan projekt kombineras, kan tillgången till data om den faktiska resursanvändningen, som för närvarande är låg, bidra till att skapa en helhetsbild av fysiska resursflöden.

2022 beviljade Smart Built Environment medel till en vidareutveckling av innovationsidén kopplad till kretsloppsmodeller.

Syfte och mål

Projektets syfte är att fortsätta utveckla en sammanhängande modell för resursflöden, datainventering och kategorisering. Målet är att utveckla REFLOW till en kretsloppsmodell som är baserad på aktuell forskning, och som är förankrad och anpassad till förutsättningarna i Stockholms stad och svenska kommuner.

Nyttan av projektet för hållbarhetsarbetet i svenska kommuner är:

  • tillämpning och praktisk användning av tidigare forskningsresultat
  • utveckling av mer kunskapsbaserade och effektiva metoder
  • ökad tydlighet och kravställning på kommuner som organisation, vad gäller tillgängliggörande av klimatrelaterade data som är öppna och/eller delade.
Relaterade dokument och vidare läsning: