Så bevaras kulturmiljön när Gasverket utvecklas

Att omvandla tidigare industriområden till nya stadsdelar kräver både vision och varsamhet. Hur arbetar staden för att bevara de gamla kulturmiljöerna i gasverksområdet?

Ett nationellt mål är att det ska finnas en mångfald av kulturmiljöer, byggnader och anläggningar som bevaras, användas och utvecklas. Gasverket i Norra Djurgårdsstaden är industrihistoriskt viktigt och har byggts ut kontinuerligt sedan 1890-talets början, inledningsvis med Ferdinand Boberg som arkitekt. Industriverksamheten avvecklades 2011 och efter omfattande saneringar öppnar den nya tidens Gasverk. Spårvägsmuseet, Sandvik och Klätterverket är några av dem som numera huserar i de kulturhistoriska byggnaderna.

Kulturmiljö skapar identitet

Hela gasverksområdet är blåklassat, vilket betyder att det har synnerligen höga kulturhistoriska värden – den högsta nivån av bevarandevärde. På samma gång innebär det en stor omvandling att skapa nytt liv i en befintlig industrianläggning som helt ska ställas om till en annan funktion. Och om några år blir det runt 200 nya bostäder i den etapp som kallas Gasverket Östra. Även här kommer flera av de befintliga kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna att bevaras och fyllas med nytt liv, och delar av spaltgasverket kommer att vara kvar.

– Stockholm är en av världens mest välplanerade huvudstäder och har genom historien hållit ganska hårt i planeringen. Med åren har staden vuxit i olika takt och bildat årsringar, eller snarare en historisk mosaik, över olika bebyggelsekaraktärer. Det är väl sammanflätat och ger Stockholm sin karaktär. När vi bygger nytt tar vi stöd i det gamla och identifierar värdebärare, sa Stockholms stadsarkitekt Torleif Falk på Gasverket Talks - en föreläsningsserie under Gasverksdagen i september 2022.

Inte bara det finaste

– Att ha kvar är avgörande för platsens identitet - och det är helheter man vill bevara för eftervärlden. En industrianläggning är inte bara summan av delarna, utan hur de interagerar med varandra och man ska kunna läsa kulturhistorien i platsen. Det bidrar till ett intressantare stadsliv än om man skulle börja från noll, sa Urban Nilsson, byggnadsantikvarie på Nyrens Arkitektkontor.

I Gasverket innebär detta att delar av de tidigare produktionslinjerna finns kvar. Även i byggnaderna har så mycket som möjligt av originalbyggnation och -material behållits. Berghs School of Communication huserar numera i Reningshuset som var den mest förorenade byggnaden. Där var man tvungen att ta bort allt - tak, väggar och golv - för att sanera och sedan återinstallera. Innanför väggarna är allt nytt och här har man försökt ta vara på de antikvariska värdena för att behålla fastighetens karaktär.

I det gamla Mätarhuset finns numera Klätterverket. Här har 500 ton stål och betong plockats ut och 30 000 bultar skruvats bort, men så mycket produktionsutrustning som möjligt har sparats.

– Allt som blev över har återanvänts, både för att bibehålla gasverkskänslan och för det återbruk som staden arbetar för, berättade Thomas Breding på Klätterverket, när han visade runt under Open House Stockholm i oktober 2022.

Stockholms nya kulturscen inuti Gasklocka 2

Ett annat exempel är Gasklocka 2, där Stockholms nya kulturscen håller på att byggas. För att kunna behålla gestaltningen av gasklockan och för att kunna styra de funktioner som är viktiga i en publik verksamhet består den nya byggnaden av en box inne i klockan. Här byggs elva våningar med en kultur- och evenemangscen för 2300 personer och restaurang för 1000 gäster.

Häng med på en tur igenom Gasklocka 2.

– Vi tar inte bort gamla rostfläckar och saker som har runnit på väggarna – vi vill ha kvar det, så att man får en känsla, och på samma gång gör vi en supermodern scenanläggning med alla bekvämligheter, sa Palle Gustafsson, sakkunnig scenteknik Stockholms stad, när han och Sven Leijonhufvud, projektledare för klockan berättade om planerna på Gasverket Talks.

Det vi bygger nu blir också historia

– När börjar och slutar historien? Det vi bygger behöver inte se ut som det gjorde förr, men man ska kunna se och förstå att det vi bygger nu har en koppling bakåt – men det ska också spegla där vi står idag. Vi bygger också historia för kommande generationer, avslutade stadsarkitekt Torleif Falk under Gasverket Talks.

Gasverket blir en destination

– Jag älskar de här byggnaderna, sa Malin Claesson Stenström, regionchef på CA Fastigheter. Vår vision är att skapa en destination dit vi kan locka alla stockholmare och turister när man är i stan. Restauranger och kultur är en kombination som vi tror kommer locka många: kombon med attraktiv verksamhet i lokalerna med miljön i byggnaderna. Pusslet med att etablera verksamheter är viktig och vi bygger på hela tiden i takt med att området växer.

Film om Gasverket

Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg, och Staffan Lorentz, projektchef på exploateringskontoret, berättar om gasverksområdet i Norra Djurgårdsstaden och hur det förvandlas till en livfull och attraktiv del av Stockholm.

Malin Claesson, regionchef på CA Fastigheter, beskriver byggnaders energiprestanda och vikten av att välja rätt material för att säkerställa att byggnaderna uppfyller stadens krav.

Trevor Cooper-Williams, delägare i Klätterverket, berättar om mätarhuset som har blivit en klätterhall i Gasverket.

Källa: Carbon Neutral Cities Alliance

Lästips:

Stadens två policydokument: Byggnadsordning och Arkitekturpolicy – om hur staden arbetar när Stockholm utvecklas.

Här kan du ladda ner strategierna i PDF-format:

Mer om Gasverket:

Artikel Publicerad: 2022-11-11 Uppdaterad: 2024-02-13