Grönytefaktor och dagvattenstrategi: Skyfallshantering med regnet som resurs

Innovationer är mer än ny teknik och nya material; det handlar också om nya sätt att tänka och planera för hur växter, vatten och natur används på smarta sätt i urbana miljöer. Grönytefaktorn och dagvattenstrategin är viktiga verktyg som kan anpassas till lokala förhållanden och tillämpas i framtida bostadsbyggande i Sverige och världen. Att bygga städer som kan motstå högre havsnivåer och hantera ökad och mer intensiv nederbörd är en stor global utmaning.

Norra Djurgårdsstaden använder en tydlig dagvattenstrategi för att anpassa området till kommande klimatförändringar som översvämningar och torka. Dagvattensystemet består av ett integrerat system med gröna tak och takträdgårdar som samspelar med vattenflödet på gårdar, gator, gräsytor, regnträdgårdar, dammar och dagvattenledningar. Grönskan på gårdar, väggar och tak förstärker ekosystemet i parkerna och bidrar till ett robust ekosystem.

Dagvattenstrategi i Norra Djurgårdsstaden

I dagvattenstrategin ses dagvatten som en resurs. Dagvatten är regn- och smältvatten från tak och andra hårda ytor i stadsmiljöer. Målet med strategin är att anpassa kvarteret till att klara framtida höga havsnivåer, att dimensionera dagvattensystemen för att klara kraftiga regn och intensiva nederbördsperioder utan att byggnader och gårdar översvämmas samt att fördröja dagvatten på kvarteret för att senare kunna använda för bevattning.

Dagvatten som resurs, landskapsarkitekt Gösta Olsson berättar.

Området utformas så att dagvatten ska kunna avrinna ytligt när ledningssystemet är överbelastat och i första hand ledas till växtbäddar för fördröjning och rening. Målet är att minst 75 % av dagvatten på gator och torg ska ledas till växtbäddar.

De extrema skyfallen med över 50 millimeter regn på en timme är fortfarande relativt ovanliga, men förväntas öka med framtidens klimatutmaningar. Filmen visar hur en av växtbäddarna på Madängsgatan i Norra Djurgårdsstaden hanterat ett sådant regn i juni 2021. 

Film från Fredrik Ohls, Sweco.

Grönytefaktor: Ett verktyg för stadsgrönska och dagvattenhantering

syftar till att stödja systemlösningar där stadsgrönska och dagvatten på olika sätt används för att stärka ekosystem, utjämna negativa effekter av klimatförändringar och samtidigt forma attraktiva gårdar och utemiljöer. Klimatförändringen innebär ändrade förutsättningar för såväl stadens gröna struktur som dagvattenhantering. Det blir mer regn under höst och vinter och fler och mer ihållande värmeböljor under sommaren, vilket innebär större påfrestningar för växter och grönska.

Grönytefaktorn är ett beräkningsverktyg som vidareutvecklats i Norra Djurgårdsstaden. Verktyget har tidigare utvecklats i Tyskland och vidare i Malmö. Grönytefaktorn beskriver den ekoeffektiva ytan – det vill säga den yta som bidrar positivt till platsens ekosystem och lokalklimat samt sociala värden kopplade till grönska och vatten. Grönytefaktorns syfte är att stärka som stärker den biologiska mångfalden, hanterar dagvatten för att minska översvämningar, ökar pollinering och sänker temperaturen vid värmeböljor. Det bidrar även till människors välbefinnande genom trivsamma miljöer. Den grönytefaktor som uppnås ska vara balanserad mellan de olika funktionerna som eftersträvas. Grönstrukturen används som en aktiv komponent i planeringen. Grönytefaktorn tillämpas på kvartersnivå och samtliga byggaktörer behöver samverka för att gemensamt uppnå grönytefaktorn.

Effekter och resultat

Byggaktörerna var från start positiva till grönytefaktorn trots att det var ett nytt verktyg som innebar att en annan typ av konstruktion behövde projekteras. Att staden bidrog med kompetensutveckling och en gemensam målbild var viktiga faktorer som bidrog till ett lyckat resultat. Grönytefaktorn bidrog som en inspirationskälla i landskapsarkitektens arbete. Den tydliga poängsättning av olika åtgärder och växtval som verktyget ger, gjorde det lätt för aktörerna att förhålla sig till olika genomförandealternativ.

Inom ramen för innovationsprojektet C/O City som avslutades 2018 har NCC tillsammans med Rise genomfört fuktmätningar på de gröna taken på Stora Sjöfallet. Resultaten visade att det gröna taket varken påverkar den underliggande konstruktionen negativt eller bidrar till mögelpåväxt på råsponten under tätskiktet under tiden mätningarna genomförts. Inom ramen för C/O City gjordes beräkning av nyttor av ett 55 mm tjockt sedumtak som motsvarar Stora Sjöfallets. Slutsatsen blev att sedumtaket skapar nyttor, ekosystemtjänster, som oftast inte uppmärksammas förrän de försvunnit. Det gör det extra viktigt att synliggöra värdet kvalitativt, kvantitativt och monetärt.

Ett tjockare biotoptak stärker de ekologiska spridningsvägarna mellan grönområden. Beräkningar visar dessutom att sedumtaket minskar dagvattenflödet med 40 %. Det innebär att dagvatten magasineras på taken vilket medför en minskad belastning på dagvattennätet. Dessutom bidrar taket positivt till ljudmiljön och absorberar ljud och ger en bullerminskning med cirka 2 dBA. Gröna tak reflekterar ljus vilket gör att värmen inte lagras i samma omfattning som på ett plåttak. Vid en värmebölja kan taket sänka temperaturen med upp till fem grader. Gröna tak med solceller innebär en positiv synergieffekt då gröna tak har en kylande effekt och därmed förbättrar solcellernas verkningsgrad.

Både Gasverket och Värtahamnen har identifierats som områden där dagvattenhanteringen är en utmaning. Detta då båda områdena är platta, lågtliggande och med redan befintlig byggnation. Omfattande utredningar har gjorts för att undvika vattensamlingar, såsom höjdsättning, växtbäddar, våtmarker och diken. I Södra Värtahamnen planeras det exempelvis för en skatepark som även kan omhänderta stora mängder regn.

Utvärdering och uppföljning

Undersökningar som boendeenkäter visar att gårdarnas utformning och grönskan uppskattas av såväl boende som besökare. För att få en bättre förståelse och ökad kunskap om hur utemiljöerna, såsom bostadsgårdar och takterrasser, upplevs genomfördes hösten 2020 en särskild enkät om grönska bland boende och bostadsrättsföreningar. Syftet var även att få ytterligare kunskap kring hur grönytefaktorn kan vidareutvecklas. Resultatet visade att 80 % upplever att gården fungerar bra och över 60 % svarade att den uppfyller hushållets behov. Studien visade även att gårdarna fungerar bäst för mindre barn och sämre för ungdomar. Över hälften känner till att gårdarnas växtlighet är en del av klimatanpassningen för att minska översvämningarna i området.

Nästa steg

I de kommande etapperna i Södra Värtahamnen är kravet på grönytefaktor betydligt högre, jämfört med exempelvis etapp Brofästet. Ambitionen är att använda taken mer genom biotoptak och takterrasser. Genom generösa jorddjup kan ängsvegetation, buskar och mindre träd planteras på taken. Även vertikal grönska kommer finnas.

Relaterade länkar:

Artikel Publicerad: 2022-04-17 Uppdaterad: 2024-02-13